Sofia Sievertsdotters ord;
Det är dags att lämna juli månad bakom oss. En högsommarmånad som öser minnen ur sin famn. Likt batterier har vi laddats med liv, omfamnade av grönska och ljus. Frusna känslor har smält och hårda hjärtan mjuknat. I juli blir vi uppvärmda, älskade och sedda.
Leta efter det som är rätt. vackert, värdefullt och sant idag. Leta efter gömda och glömda frön som vill bli till blommor, var vaken på ögon som vill möta dina och notera alla avstånd som vill minska.
Räkna leenden, räkna naturens färger och räkna namnen på människorna du bär i ditt hjärta.
Se rädslan bakom ilskan, se styrkan som väntar i krisen se vägen som finns precis framför dina fötter.
Du är alltid ett steg från att nå fram, ett andetag från lugnet, ett tack från det vackra och viktiga som vill fylla ditt hjärta, din dag och ditt liv.
Jag behövde Sofias texter idag. Blev lite vemodig under hundpromenaden, då jag insåg att juli månad nu är över. Det var lite småkalla vindar, skördetröskan körde på en åker, små tecken på att det är dags för sensommar, snart höst. Jag tänkte på att jag borde kämpat hårdare för att få gå ner i arbetstid, jobba fyra dagar i veckan. Det är inte hösten jag skyr utan ekorrhjulet.
Men så inser jag att "Dagen idag den är Min", som jag alltid tjatar om. Sofias ord och de fina vyerna under hundpromenaden, lindrade vemodet och ändrade det till tacksamhet över livet just nu.
Gick hem och oljade in köksbord och skärbrädor, bytte sängkläder, tvättade, städade och handlade för att laga tacos till kvällen, som dottern önskade sig igår.
Livet är gott. Livet är här och nu!
