Såklart menade han att vi skulle stanna där en liten stund och andas. Alltså ligga på rygg och ta tag med händerna om fotsulorna som man vinklar parallellt med golvet, och så ska man låta lår och knän närma sig golvet, gunga lite från sida till sida.
Typ så här;
Men när jag cyklade hem för att äta frukost, så tänkte jag på hans ord; Stanna i Lyckliga Barnet!
Är det inte vad vi skulle gjort! Fortsatt ha lite av barnet kvar i vår vuxna kropp. Låta nyfikenheten få utrymme. Låta skratten ljuda. Låta barnasinnet vara kvar. Inte ta allt så fruktansvärt allvarligt!
Imorgon hoppas jag på lek. Mitt sommarkalas kör igång klockan 14.
Återkommer med rapport söndag kväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar