Sjön får vänta

 Det kom upp ett minne på FB igår. För 8 år sedan var jag ute med min kusin och la nät och dagen efter drog vi upp 5-6 fina gösar. Det var alldeles vindstilla och vårsolen värmde. Till middag åt vi helstekt gös med gräddsås och kokt potatis.

Med ens fick jag en sådan längtan efter att få vara vid vatten. Jag behöver inte ens ge mig ut i en båt och lägga nät. Bara vara vid vatten. Höra en och annan sjöfågel, känna doften av fjolårsvass, dra djupa andetag och bara tom-glo. 

Men det är inte tid för det. Ännu en arbetsdag innan helgen, och imorgon eftermiddag ska vi vara barnvakter. På lördag blir det fullt hus här då vi ska fira födelsedagar. Yngsta dottern och pojkvännen fyller år i morgon och har bjudit in till grillmiddag här. Sjön får vänta!

Men om jag blundar och koncentrerar mig så kan jag förflytta mig till strandkanten i tanken.....

Min lott-olika lotter-lotteri.....

 I samma ögonblick som jag 06.40 gick ut i morgonrocken för att hämta tidningen- och fick en kallchock, termometern visade - 9 grader! I samma ögonblick fick jag en snap från Maldiverna där dottern klev i det turkosblå, klara vattnet utanför sin bungalow för ett morgondopp, och termometern visade+ 29 grader!

Olika falla ödets lotter.......

Berättade om det på lunchen för en kollega som bittert sa; -Själv var jag på bröllopsresa till Maldiverna för 30 år sedan, vi hade skit-tråkigt, det fanns absolut ingenting att göra, och sen slutade det med skilsmässa.......

Som sagt, olika falla ödets lotter!

Min egen lott, att till sommarlovet sluta arbeta som lärare, känns just idag extra bra! Efter vårt sedvanliga onsdagsmöte, där vi bl a fick information om att ännu en administrativ uppgift läggs på vår arbetsbelastning, så var det ett par kollegor som efteråt kom fram och gratulerade mig till få sluta jobbet snart! Jag har inte ork eller intresse att gå in på vad saken gäller, men jag kan tycka att det är lite sorgligt att allt blir så "byråkratiskt". Vill inte säga att "det var bättre förr", för så är det absolut inte, men en hel del var så mycket enklare, det kan jag inte låta bli att tycka. 

Och i skrivandets stund -apropå lotteri- så känns det som jag dragit högsta vinsten när jag nu får krypa till sängs och sova!

Energi över

 Efter att ha smaskat i mig en stor semla med extra mycket mandelmassefyllning och vispgrädde framför "Trädgårdstider" på tv, så fick jag för mig att jag skulle sätta en pizza-deg till imorgon.

Pizza kan bli som en slags "Pytt i panna", dvs ett sätt att rensa kylskåpet. Har ett öppnat paket rökt skinka och två mozzarellor som inte gick åt i helgen eftersom vi spontant blev bortbjudna på middag. Dessutom små, söta körsbärstomater på kvist som börjar bli skrumpna och några ledsna rödlökar. 

Och så har jag ju "Vårvetet" från Landberga gård, som har fantastiska bakegenskaper. Har bakat flera matbröd med supergott resultat. Nu har jag testat att ha hälften av det och hälften av vetemjöl special och så ska det få stå och långjäsa i kylen till imorgon kväll. Passade på att koka tomatsåsen medan jag diskade, så nu är middagen för imorgon kväll nästan fixad. 

Gäller att passa på när man plötsligt har energi över. Det var väl den där semlan som gav krafter.....

1-årskalas och magsjuka

Ett gäng ugglor i en liten rund box slogs in i paket, för igår var det kalas för yngsta barnbarnet. 

Imorgon fyller hon ett år, men det är svårt att få till att träffas på en vardag så det fick bli ett tidigarelagt firande. Själva huvudpersonen tog det hela med ro, och förstod nog inte alls varför det sjöngs och hurrades, och paketen var måttligt intressanta, en blå snörstump fångade mest hennes intresse. Men farmodern njöt i fulla drag eftersom det var första gången sedan september som hela familjen var samlad.  

I eftermiddags satt dessa två på Arlanda på ett flygplan, på väg mot sin bröllopsresa till Maldiverna! Men det höll på att ta en ände med förskräckelse. Dottern blev magsjuk i natt! Den gemensamma frukost vi skulle avnjuta i lugn och ro i morse, blev för hennes del, en avslagen pepsi i små klunkar, och så fick hon stoppa i sig allehanda "stoppande" tabletter som hennes maken drog iväg och köpte på apoteket. Sen är det bara att hoppas att detta var något väldigt tillfälligt, att hon fått ur sig allt och att hon inte smittar sin make. I så fall blir det nog inte så romantiskt som tänkt.....

Vill bara klargöra att detta INTE hade något samband med oxsvans-ragun jag bjöd på till middag igår!! Den smakade ypperligt gott tillsammans med risotto Milanese, nybakat bröd och ett bättre italienskt rödvin, och vi var 6 personer som åt. 

Ibland tänker jag att hon framkallade det med tanke-kraft, eftersom hon varit så nervös att något skulle hända så att resan inte skulle bli av, men å andra sidan så var hennes make magsjuk förra veckan, kanske hade det något samband med det. Vem vet, jag behöver inte försöka bry min hjärna med någon smittspårning.

Det jag behöver bry mig om just nu är att ta ut plåten med kardemummabullar ur ugnen så att dom inte bränns vid!

 

Ko-svansar

 Idag behövde jag inte laga middag, eftersom vi blev hembjudna till svåger och svägerska ikväll.

Men jag förberedde däremot söndagsmiddagen. Redan efter frukost tog jag fram 2 kg oxsvans. Kryddade, mjölade och brynte. La sedan i en gryta med krossade tomater, vitt vin och kalvbuljong och  satte på sjudning i fyra timmar. Hann både gå en långpromenad med vovven, grädda våfflor,  brygga kaffe, sätta på en tvättmaskin och ta fram dammsugaren. Sen skar jag selleri, lök, vitlök och morötter och hävde i och kokade ytterligare 1 1/2 timme. Vid det laget hade köttet börjat släppa från benen och jag drog isär och plockade bort senor och ben.

Min ursprungliga tanke var att jag skulle tillreda en Osso Buco Milanese. Dvs en kalvgryta på lägg med en risotto smaksatt med saffran och parmesan. Men när jag kom till butiken, där jag tidigare köpt kalvlägg, så ursäktade dom sig med att det är för dålig försäljning på dylika styckningsdelar, så man har upphört att sälja. Jag googlade upp ett recept där det stod att det går lika bra med oxsvans, så på den vägen är det. Men jag måste säga att jag framför mig såg kosvansar som viftade bort flugor. 

Jag har ju -gudbevars- faktiskt vallat hem kor till mjölkning i min barndom. Gått med en björkruska och manat på trilskandes kor från hagen, längs med byvägen mot lagården. Klivit i en och annan färsk komocka och hållit för näsan av stanken.

Nu stod jag här och hanterade en dylik svans på köksbänken. Var lite kluven till upplägget. Även om jag tycker det är självklart att man ska ta tillvara hela djuret!

Får väl återkomma med en recension om smakupplevelsen.  Men imorgon blir det inget skrivet här.  Vi ska på 1-årskalas till yngsta barnbarnet. Dottern och pojkvännen från Insjön kommer hem och sover över, för på måndag ska vi skjutsa dom till Arlanda, när dom så äntligen ska få komma iväg på sin bröllopsresa, ett halvår efter själva bröllopet. 

Helgen är här!

Ofta när jag går på långpromenad så brukar jag lyssna på en podd. Men ingen podd i världen kan gå upp emot ljudet av lärkan som drillar över uppländska gärden. Gärden där snö och is fortfarande härskar i skuggan, men i solljuset har det börjat spira. Och när jag hör lärkan då spirar det i hela min 173 cm långa lekamen!! 

Långpromenaden ägde rum i morse, och till sällskap hade jag lilla vovven som kom igår och ska stanna till på söndag. Anledningen till att jag kunde trava iväg kl 08.30 och inte befinna mig på Eriksbergsskolan undervisandes, berodde på att det idag varit s k studiedag. Mina kollegor skulle ha diskussioner om de nya kursplanerna som träder i kraft till hösten. Själv får jag ta den tiden till rensning, eller ska vi kalla det döstäda.....Allt mitt, som jag samlat på mig under 23 år, ska rensas och röjas. Snacka om arkeologiska utgrävningar!! Jag tog mig till skolan lagom till förmiddagsfikat vid 10 och efter den inledningen var jag stärkt till att börja rensa!

Igår var jag på bio med min syster. Vi såg en riktig Feel Good-rulle som hade de mesta som lockar till bra underhållning och skratt! Inget som behöver analyseras efteråt, bara ren och skär förnöjsamhet!

Jag cyklade ner på stan direkt efter jobbet och hade tänkt smita in på Max och ta en hamburgare, men så tänkte jag; va tusan ska jag ta en hamburgare för? I min ålder vill jag väl ha något bättre!! Så jag hamnade på Iberico och beställde in ett par tapas och ett glas rött!

Och efter bion tog vi varsin drink på 7 Flaskor! Vi har ju inte hunnit pratas vid på ett bra tag, så det var skönt att sitta ner ett slag och språkas vid.

Och nu har jag precis klivit upp ur mitt fredagsbad! Det är dags att laga till lite go-middag och korka upp en flaska vin.

Helgen är här!

Fokuserar jag på det som är negativt???

 Sommarn är här och det är Rolex och brudar

Feta bilar, drip vi är dyra

Om det haffla, booze och det vita

Puschar keys med en sexig latina

Dom här raderna "sjöng" en 13-årig liten kille med keps, i morse på slöjdlektionen. Jag började skratta för det blev liksom så malplacerat. En liten, kaxig kille som vill ta plats, men inte riktigt lyckas. Jag frågade var han fått låtraderna ifrån och han svarade -Elvis.

I min värld är Elvis lika med herr Presley, född 1935. I hans värld (har jag lärt mig nu efteråt) är Elvis en liten knubbig yngling på You Tube som skrivit denna låt och "sjunger" samtidigt som han klunkar energidryck ur en burk. Och texten, som jag nu ikväll "översatt", är egentligen förskräcklig!! Det handlar om (källa google) att man har pengar, gillar att festa, dricka sprit, använda knark och gillar porr.

Hur kunde det bli så här?? Vart tog "Mors lilla Olle" vägen?? Eller åtminstone Samir och Viktor......

Jag fortsätter förfasa mig över ungdomarna. Rastvaktade idag och undrade var det nya biljardbordet tagit vägen. Det var nytt för exakt en vecka sedan. I går blev det tydligen förstört pga en elev som ville visa hur stark han var och hade lyft upp bordet men sedan släppt det i luften, varpå det gick sönder. 

En kollega undrade om jag tog fasta på sådant som är negativt, för att jag är påväg från jobbet i och med att jag ska ta ut pension. Hon menade att jag nu tar fasta på sådant som är negativt, som ett litet försvar, för att inte sakna jobbet. Kan det verkligen vara så??