Plötsligt blev det tio dagar sedan sist jag skrev. I mitt senast inlägg skrev jag att det skulle bli några dagars uppehåll för att jag skulle på kurs-träff till Vadstena. Och det var jag, men inte ända till nu.
Men vi tar det därifrån!
Alltså från Vadstena. Denna lilla idyll vid Vätterns strand, där vi var sex damer, f d textillärare, som samlades för trevligt umgänge i tre dagar. Vi bodde på klosterhotellet och jag delade rum med Lena från Söderköping. Vi fick ett stort, fint rum i Slottsvillan och startade första dagen med en morgondopp i Vättern. Efter en fantastisk frukost strosade vi runt i stan. Besökte klosterkyrkan, örtagården, gränder och gator med klädbutiker, tyg- och garnbutiker, antikhandlare och second hand butiker. Det provades, vändes och vreds på prylar, diskuterades och shoppades. Innan middagen satt vi och stickade, pratade och drack vin.
Vi som alla knypplat, även om ingen av oss hade det som något favorit-ämne, hade tänkt besöka Svenska Spetsar. Vadstena är det historiska centret för knyppling och svenska spetsar med anor från 15- och 1600-talet. Det är ett fascinerande hantverk, och jag vet att vi alla har använt det som ett ämne i vår gärning som slöjdlärare, många elever fann det faktiskt roligt. Jag tror ingen av oss riktigt fastnade för det, och vi som hade haft dynor hade samtliga gjort oss av med dom. Ett besök i butiken hade ju ändå varit trevligt, men nu var butiken stängd, så vi fick nöja oss med att kika i fönstren. Tog i alla fall en bild utanför. Till vårens träff ska vi försöka samlas i Stockholm.
Sen hann jag inte mer än hem till Uppsala, förrän jag fick packa om väskan. Förra fredagen bilade vi till Leksand. Vi skulle vara hundvakt över helgen, då familjen skulle bort.
Bärplockare och hinkar var med. Det fanns gott om bär och på tre entimmes skogsbesök, tillsammans med hund, fick vi ihop 40 liter bär!
När maken rensade bär, rev jag upp tistlar ur gräsmattan.
Och både fredag och lördag kväll tog vi dopp och simtur i Siljan!
Sen satt vi och åt framför teven och frossade i filmer på Netflix!
Och så fick jag njuta av att laga mat. I ett "riktigt" kök, dessutom med utsikt!
Men nu ska jag laga mat i vårt kök. Vi kom hem sent och kylen ekade ganska tom, men maken har plockat av tomater och jag hittade en påse hemgjord gnocchi i frysen, så det blir lite improviserat, vegetariskt till middag. Jag hittade också en sydafrikansk chardonnay i källaren, som faktiskt inte alls smakar så tokigt. Och inte har vi netflix, men ikväll är det ju säsongspremiär för "På spåret", så vi ska nog få underhållning ändå.
Och vad jag och maken sysslat med den vecka som gått, det får jag berätta om senare. Imorgon är vi barnvakt, så jag får återkomma på söndag!
PS. Titeln på dagens inlägg är en textrad ur en psalm, ursprungligen en irländsk sång. Den satt på en anslagstavla vid strandpromenaden i Vadstena, och textraden slog an en ton i mig.
Precis så känns det i mig just nu!
Vägen går mig till mötes och vinden känns som min vän!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar