Fjällvandring

 Check på den! Fjällvandringen! Något som jag många år tänkt att jag skulle vilja göra, resa upp till fjällvärlden, när marken glöder och färgerna sprakar. Alltså inte gå med 20 kg packning på ryggen, tälta och laga mat i det fria, utan hyra ett litet hus där man efter dagliga turer kan gå in och duscha, laga go-middagar och tända ljus. Förra söndagen bilade vi upp till Storhogna i Jämtland. 

Inte visste jag att rallarrrosorna är så här vackra när dom vissnat!!

Jag fick nästan nypa mig i armen, för att förstå att jag faktiskt var här på riktigt!

De trolska skogstjärnarna, de gul-orange-färgade fjällbjörkarna,

och marken som skiftade i alla möjliga starka färger. Så otroligt vackert!

Vid Fettjeåfallet, ett av Sveriges högsta med sina 60 meter, hade sherpas från Nepal lagt breda sten-trappor. Det kändes nästan som att man besökte ett tempel, så fridfullt med vattnet som porlade och forsade, ormbunkarna som växte inpå trappen som vore det en anlagd park och inte en skog.

Och det mäktiga fallet, där vattnet forsade i en aldrig sinande ström. 

Vädret var omväxlande sol och regn, vindstilla och blåst. Strax efter att denna bild togs kom en häftig hagelskur som gjorde oss helt genomblöta. Vi hann inte ens få på regnkläder.

Sommaren i jämtland hade tydligen varit ovanligt regnig, vilket gjorde marken mättad på vatten. Det var väldigt blött på många ställen. Tur att det fanns broar över många forsande bäckar - även om standarden ibland kändes lite bräcklig....

Ibland fanns spänger, ibland låg dom under vatten, ibland saknades dom helt eller var ruttna och trasiga.

Gott om blåbär och kråkbär, och blåbärsriset hade magiska färgskiftningar!

Stugmyset! 

Efter 14-20 km vandring per dag var det underbart att ta en dusch, byta om till myskläder och hälla upp varsin whiskeypinne.

Och menyn den här veckan gick inte av för hackor! Med finviner och champagne.

Det ska väl vara lite klass på "after-fjällvandringen".

Vi är båda mycket nöjda med våra dagar i Storhogna, Klövsjö och Björnrike och lyckades "ringa in" området ganska bra med varierad vandring.

Idag tog jag vandring till kyrkogården för att fixa med graven, fast jag brukar väl mer kalla det för en promenad. Eller att "gå ut och gå". Vad nu skillnaden är gällande samma sak....

För att sluta gå det är inget alternativ. Nu får vi fortsätta gå hösten till mötes på hemmaplan!

Och nu sitter jag och inväntar två av mina barnbarn som snart ska dyka upp. 12-åringen skrev till mig och ville att jag skulle hjälpa honom med hemkunskapsläxan. Dom har fått som uppgift att baka något med bakpulver eller hjorthornssalt. Inte kunde farmor säga nej till det!!