Varje tidsepok har sina barn-figurer. Själv växte jag upp med Pellepennan och Suddagumman, Humle och Dumle, Televinken och så Tant Maud och lilla hamstern. Sen kom Hylands Hörna att ta en stor del av min uppmärksamhet, det var ju så mysigt när hela familjen satt tillsammans och tittade på teve och åt något gott på lördagskvällarna! Musiken som gällde, ja det var Gullan Bornemark med "Är du vaken Lars", "Sudda, sudda bort din sura min", Min Ponny med flera. Viktiga böcker var Kajsa Kavat, Karius och Baktus och så Bröderna Grimms sagor. Astrid Lindgrens böcker läste jag först närmare 70-talet.
Mina egna barn växte upp med Björnes magasin, barnbarnen med Bollibompa-draken. Och nu de senast födda barnbarnen har Babblarna! Babblarnas godnattvisa är tydligen den mest streamade svenska låten genom tiderna på Spotify. Och vårt senaste barnbarn Majken, ja hon har fått höra den varje kväll sedan hon kom ut från sin mammas mage, tror jag.
Jag läser om Babblarnas uppkomst och ser att det växte fram/inspirerades av en pedagogisk träningsmodell (Karlstadmodellen) för barn med språk, tal eller kommunikations-svårigheter. 2007 lanserades dom på Bokmässan, och när dom tre år senare publicerades på You Tube med "Första låten", så började allt snurra på i en väldig fart. Numera finns mängder av låtar, böcker, filmer, kläder och leksaker.
Och när jag såg att dom skulle ha en show i Falun, och vi skulle upp till Leksand och passa vårt tre-åriga barnbarn, så köpte jag biljetter!
Det var en förväntansfull tjej som klev in i teatersalongen. Så följde en 45 minuters show med sång, dans och interaktion med salongens alla barn, som genast var med på noterna. Det vinkades, svarades på frågor, sjöngs och dansades i hela salongen.
Idag när vi tog en promenad ner till sjön för att kasta sten, gick hon och pratade om föreställningen, så att den gjorde intryck är då ett som är säkert!
Sen kan jag tycka att "det kan bli lite för mycket" av det goda. Varför måste det säljas prylar i alla möjliga former i samband med föreställningen? Klart att ungarna blir sugna och "vill ha" både leksaker, kläder, böcker och adventskalendrar. Varför måste biljetterna vara så hiskeligt dyra? 310 kr för barn och 385 kr för vuxna.
Visst förstår jag svaret på dessa frågor! Företagen vill ju "rida på vågen" och tjäna pengar! Vuxna har svårt att säja nej när barnen ber. Själv kunde jag "lura" Majken en annan väg in i teatersalongen, så vi slapp se det här uppdukade bordet med pryttlar! Nej det handlar inte om snålhet, men det handlar för mig och i min värld om att man inte alltid ska få allt man pekar på. Det är min övertygelse om att ingen blir lyckligare av att få en massa olika saker hela tiden. Man ska få längta lite efter saker som man verkligen vill ha. Antingen skriva på en önskelista eller börja spara till på egen hand. Böcker kan man låna på biblioteket, så inser man vilket fantastiskt ställe det är. Pyssel kan man fixa på egen hand. Idag plockade vi t ex stenar på stranden som vi målade med vattenfärg. Vi plockade också höstfärgsgranna löv och så knöt vi en tråd runt stenen och sen trädde vi löven på tråden och hängde upp den som en fin höst-mobil utanför ytterdörren.
Fast när jag sa höst-mobil till Majken, ja då förstod hon inte riktigt varför den skulle hänga utomhus. Mobil i hennes värld, det är ju en mobiltelefon......
Olika tider - olika idoler/figurer - olika betydelser
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar