Har funderat en del på det min syster sa om mig, när vi var ute och åt häromkvällen.
Jag pratade om vår äldste son som snart ska vara barnledig i två månader, och börjar bli smått orolig redan nu, i tanken, inför hur det ska gå.
Han tycker om att ha många järn i elden; på jobbet där han har fler projekt på gång samtidigt, i köket där han lagar avancerad mat och gärna bakar, i löpspåret, på badmintonbanan eller med innebandylaget, han har ett eget företag och trollar på privata fester och företagsevent och så vinintresset där han deltar i provningar och går på kurser. Att "bara vara hemma" känns inte så lockande.
Jag har grälat lite på honom! Den här tiden med Alfred kommer aldrig tillbaka, sa jag . -Det gör ju inte tiden med jobbet heller, kontrade han.
Det var då min syster utbrast; -Stackars Gustav, han har sin far som är så snabb och rastlös och sin mor som är så duktig, och han brås på båda två! Vilken kombination!!
Det där med "duktig" kändes inte som en komplimang.
Lite som när jag var tonåring, och jag fick höra att jag var så präktig. Det tog jag inte heller som en komplimang.....
När jag var tonåring hade jag väl hellre fått beröm för att jag var snygg, sexig och rolig....
Vad skulle jag bli glad åt för komplimang idag?? Eleverna i skolan tror att dom ger komplimang när dom säger att jag ser mycket yngre ut än mina 58 år. Det tar jag inte som en komplimang.
Om någon säger att jag är snäll så brukar jag svara; -Det är korna också.
Jag har fått fantastiska komplimanger av mina döttrar i födelsedags- och mors dags-kort/brev. Dom har jag verkligen sugit i mig och blivit otroligt stolt och glad över.
Sånt där har jag gått och funderat över så här en vanlig tisdagkväll, i slutet av november.
Vi är som vi är, vi människor. Var och en av oss är unika! Här kommer några goda råd, som jag faktiskt följt idag, utan att jag visste det i förväg!
Jag är en levnadsglad, skrivsugen tant som nyligen avslutat min yrkeskarriär. Här skriver jag om glimtar från min stund på jorden.
tisdag 29 november 2016
måndag 28 november 2016
...every day is a new page.
Har då författaren levt som hon velat och skapat en magnifik historia att berätta?
Egentligen så har inget särskilt hänt. Jag har haft bra lektioner med trevliga elever. Utom en, som inte ens skulle vara hos mig, han har träslöjd, men jag lät honom sitta uppe hos mig medan en sak på träslöjden torkade. Som "tack" hade han skruvat isär en tygkrita, hällt ut pulvret på bordet och kastat skruvkorken på golvet.....Och stod inte ens för det! Det sista är nästan värst.......
På lunchrasten tog jag och en kollega en promenad bort till en blomsteraffär, för att köpa något fint till en kollega som varit sjukskriven dryga tre veckor. Det var krispigt kallt ute och solen lyste vackert över stadsdelen.
Ämneskonferens efter sista lektionen.
Hem och laga mat. Har också hållt på att trixa och dona med årets julkort. Nu är det beställt och jag hoppas det blir bra. Hann sticka några varv på en julklapp och rita av några mönster, till en annan julklapp. Vi har druckit te och ätit resterna av saffranspannkaka från igår.
Så tog sidan slut och imorgon börjar vi alltså om på en ny sida!!
söndag 27 november 2016
Första advent
Så fick vi då tända det första ljuset i adventsljusstaken! Maken och jag vid frukostbordet i lugn och ro, medan snön började falla utanför fönstret och blåmes och talgoxe turades om att smaska i sig solrosfrön vid fågelbordet.
Vi tog därefter itu med storstädning och adventspyntande.
Klockan två kom glögg-gästerna.
Vi testade denna;
Årets Blossa-glögg, smaksatt med kråkbär. Först tyckte jag att den var lite väl kärv, men så upptäckte jag att den faktiskt är väldigt god. Inte så sötsliskig som vanlig glögg. Tillsammans med Rouqefort på pepparkaka och Getost med fikonmarmelad på frökex, så blev det en njutning!
Så fortsatte vi med kaffe, saffranspannkaka, grädde och svart-vinbärssylt.
Ett adventspynt är hjärt-girlangerna med små korsstygnsbroderier, julcitat och tovade pärlor som varit mitt höstprojekt. Jag har försökt hitta djur-karaktärer till respektive barn och barnbarn. Äldsta dottern ifrågasatte dock varför just hon blev en igelkott. Jag sa att det berodde på att hon är lite taggig ibland, men vet inte om det var så uppskattat.....
När jag cyklade hem från gympan i kall nordanvind nu ikväll och parkerade cykeln inne på tomten stod jag bara lycklig och tittade upp på vårt lilla radhus en stund. I alla fönster lyste adventsstjärnor och jul-ljusstakar, blommade hyacinter och julstjärnor, och jag tänkte att jag älskar den här tiden på året!
Med ett huvud som inte riktigt fungerat.....
wake up each morning and be thankful that you still have one!
Jag var bara så oändligt trött i morse! Efter att ha tillbringat natten tillsammans med en 1 1/2-åring som vaknade 00.30 och låg och stönade och kröp i hop i fosterställning, pruttade, krafsade mig på hakan eller i armhålan, kastade sig fram och tillbaka, sparkade med sina små söta fötter på min mage, blev förbannad för att jag inte förstod vad hon sa. Jag provade att tala vänligt, viska tröstande, stryka över ryggen, massera magen, krafsa i hårbotten, killa i handflatan, klappa i stjärten, sjunga och vyssja. Inget hjälpte. 05.30 somnade hon in för att vakna 1 1/2 timme senare på ett uruselt humör. Anledningen till den oroliga natten är förmodligen ett vaccin som kroppen reagerat på!
Så det var tufft att vara farmor i natt. Jag pallrade mig upp till storebror och "farfar", som redan gått upp. Vi lekte på hallgolvet innan vi gjorde plättsmet. Mitt huvud fungerade inte riktigt som vanligt idag, p g a för lite sömn!
Vid 10 skjutsade vi hem barnen och fortsatte så ut i julklappshandel!
Vi har kommit igång riktigt bra. Vi har varit effektiva idag och det har gett resultat.
Väl hemma igen tog vi varsitt varmbad och sen drack vi glöggmartini och gick igenom vad som behöver göras. Glöggmartini kan nog bli en favorit den här julen Gå in och sök på Lejlas recept, ni som undrar hur man gör dom.
I natt hoppas jag på bättre sömn!
torsdag 24 november 2016
Tapas-torsdag
Visst är det så! Allt det vi tar för givet, är egentligen inte alls självklart, utan gåvor att vara tacksam för!
Extra tacksam är jag, efter en tapaskväll med storasyster, Vet inte när vi senast var ute och åt, bara hon och jag. Men ikväll blev det äntligen av. Jag hade bokat bord på Iberico, ett mysigt litet ställe på Fyristorg här i Uppsala. Serveringspersonalen bestod av en spanjor och en asiat så det blev lite missförstånd i beställningen, men allt redde sig och det var väldigt, väldigt gott. Desserten vi valde var lite udda; chokladmousse med havssalt, rostad bröd och olivolja. Märkligt men riktigt gott! Vi njöt och pratade och kvällen flög fram!
Det är också en speciell dag idag, eftersom äldsta dottern fyller 24 år. Eftersom hon numera bor i Göteborg, tillsammans med en dalmas, så blev inte firandet fysiskt. Men jag vet att hon blev ordentligt firad på plats.
Maken sov när jag kom hem. Själv var jag tvungen att ha mitt varma, röda te innan sängdags. Men nu är det dags att krypa till sängs. Imorgon är det arbetsveckans sista dag, och därefter ska jag hämta barnbarnen från dagis och ha dem kvar till lördag.
Ladda med energi och leklust!!
onsdag 23 november 2016
Innan solen gått upp
Börjar senare på onsdagar, men jag gick upp 6.30, vanlig tid, för jag hade planerat att putsa fönster.
Hur tänkte jag där liksom.....??
Solen går upp 08.00, innan dess är det kolsvart ute. Fick istället börja med att stänka och stryka gardiner, äta frukost och vattna blommor. Strax efter klockan åtta kunde jag köra igång med fönstertvätt. Hann sätta upp gardiner i två av tre rum och stjälpte i mig en dubbel espresso innan arbetsdagen på skolan började.
Åkte och veckohandlade direkt efter jobbet så jag var inte hemma förrän efter klockan 19. Då skulle alla varor packas upp och sen lagade jag middag. Ensam vid middagsbordet idag, så det blev risotto och fjällröding framför "Bonde söker fru".
Nu har jag diskat och haft telefon- och mess-kontakt med alla mina fyra barn. Maken kom just hem från föreläsning på tandläkarhögskolan i Huddinge.
Börjar senare även på torsdagar, men alarmet får stå kvar på 6.30 för imorgon har jag planerat att göra en adventskrans till dörren. Det går bra att göra trots att solen inte gått upp!!
tisdag 22 november 2016
Önskar att jag hade lite mer tid....
Jag försöker se något gott i att någon/några elever sprayade skolans korridorer med "liquid ass" idag. Men det är minst sagt svårt.... Visste inte ens, förrän idag, att det finns en sådan idiotisk produkt att köpa. Bajs-spray, Vilket syfte tjänar det.......
Jag försöker se något gott i att yngste sonen brutit foten. Det är också väldigt svårt..... Han ställde upp i en fotbollsmatch igår kväll och gick in i en"dum närkamp" (hans egna ord). Trodde att han bara stukat och åkte hem, men kände idag att det nog borde kollas upp. Åkte till sjukhuset idag och blev kvar i princip hela dagen. Gips i 6 veckor, ev. operation i nästa vecka. Ok! Dom har just flyttat ut på landet. Sonhustrun, som går på utbildning, har inte körkort. Barnen går på dagis inne i stan. Ok! Gilla läget.....
Yngsta dottern lämnade hemmet ikväll storgråtandes. Min älskade "minsting" är en riktigt hemkär tös, och det gör ont i mammas hjärta att se henne ledsen. Men där kan jag faktiskt se något litet gott i att hon trivs i barndomshemmet, att hon inte är less på sina gamla föräldrar. Och nu dröjer det inte mer än tre veckor till hon kommer hem för jul-lov. Det kommer att gå fort.
Jag har påbörjat lite julklappstillverkning nu ikväll. Det anstår väl en syslöjdsfröken att tillverka, åtminstone några, julklappar. Dels är det roligt, och dels tycker jag själv att det är något extra fint i att ge av sin tid och omsorg i att göra något med sina egna händer, till mottagaren.
Önskar bara att jag hade lite mer tid....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)







