Klockan som ringer till vila

Lilla vovven och jag cyklade hem från ett barnvaktspass på Gimogatan nu ikväll. Klockan var nio och vi hörde Gunillaklockan slå sin med sin vackra klang.  Det var fuktigt, men sensommarljummet i luften, och Majsan satt och tittade sig nyfiket omkring, från sin upphöjda plats i cykelkorgen.

Gunillaklockan gjöts till Slottskyrkan på 1500-talet, men efter den stora branden 1702 fick den sin plats i träställningen uppe i Slottsbacken och började tjäna som en s k vårdklocka. Sedan dess ringer den "i vård" kl 06.00,  dvs dags att stiga upp och ta sig an den nya dagens arbete. Och den ringer "ur vård" kl 21.00, dvs dags att bege sig hem och i vila.

Och det var just det vovven och jag skulle. Hem och vila!
Vovven är tillfälligt uppe på besök denna veckan, eftersom matte i Borås behövde lite hjälp med passningen. I morgon eftermiddag bär det av neråt landet igen. Väskorna står packade, symaskinen ska med liksom gardintyg. Cykeln är redan fastspänd på biltaket. Nu ska jag bara slänga ner lite kläder i en väska, ta en dusch och lägga mig att sova.
Sällskap under täcket har jag haft hela veckan. Och det är inte av maken, han har ett eget täcke....

Tidens tand...

När jag tänker 70-talet, så känns det inte så länge sen. Jag tror att dom flesta i min ålder håller med mig. Man tycker att man fortfarande minns hur det var.

Sen tittar man på en film från 1970, och inser att det hänt en hel del......

Vi hade en aktivitetseftermiddag med sjuorna idag. Först spelade vi brännboll.  Därefter skulle vi se en film i fritidsgården. En av våra nya lärare, en ung tjej, hade valt ut "En kärlekshistoria", som hon själv tycker är jättebra. Den handlar också om ungdomar, visserligen ett par år äldre än våra 13-åringar, men igenkänningsfaktorn skulle vara någorlunda.

Så blev det inte!
Redan i uppstarten av filmen vrålade en elev "-Vad är det här för en jävla film?"

Lågt tempo, främmande, gammeldags miljö- och människoskildringar. Deprimerande vuxenkaraktärer och så alla som rökte, hela tiden och överallt. Själva storyn var seg och jag tror att våra elever var för unga för att förstå och uppskatta.  Hon som valt filmen är 25-26 år och då tror jag att man ser filmen med helt andra ögon.
Jag var 12 år när filmen kom ut, såg den ett par år senare. Kommer ihåg att jag var småkär i huvudrollskaraktären Pär. Jag kommer ihåg mopedknattret och alla "coola" högstadieungdomar som stod vid rökrutan. Jag kommer ihåg känslan på diskoteket. Jag kommer ihåg känslan av blickarna.
Men även jag tyckte filmen var seg nu. Efter en dryg timme pausade vi filmen och sa att bara de som ville skulle stanna kvar och se de sista 50 minuterna.
Alla 49 gick.....

Tidens tand har satt sina spår!

Tack och lov för erfarenhet

Jag var in till skolassistenten i ett ärende, före första lektionen imorse. En lång, mörk, ung skönhet klev in genom dörren, hon skulle vikariera i hemkunskap. Eftersom den salen ligger nära min, så sa jag att jag kunde visa henne rätt. När vi gick tillsammans över skolgården frågade hon mig om jag inte kände igen henne. Jag tittade lite noggrannare på henne och tyckte det var något bekant i blicken. "Jag gick på den här skolan i högstadiet och hade dig i slöjd, jag heter Melissa, men jag var inte så bra..." För mitt inre såg jag en trött, finnig tjej på 15 år. Hon kom alltid försent, behandlade mig i princip som luft och fick inte mycket gjort, förutom att prata med sina klasskompisar. Och nu var hon så vacker och så öppen och glad. Hon tog studenten i våras. Så roligt att se en sådan förvandling. Fast innan vi skildes sa jag till henne att jag ändå var tacksam för att det inte var i mitt ämne hon skulle vikariera.....

Jag var själv 19 år när jag tog mina första lärarvikariat. Kortare och längre. Som längst ett år på en skola i Skogås, utanför Stockholm. Var inte så stor då, det inser jag nu, inte så många år som skilde en från en niondeklassare!  Var inte så strukturerad heller. Minns med fasa när jag lät en klass jobba med textiltryck utan att riktigt ha kontroll. Det slutade med att jag fick ligga på alla fyra och knäskura klassrumsgolvet när dagen var slut. Det var fotspår och stänk av färg lite överallt.
Tack och lov för att man har några år av erfarenhet nu!!

Don´t grow up! It´s a trap!

Dom orden stod på en tröja som en tjej i 25-årsåldern bar på gympapasset nu ikväll.

Tja, visst kan det kännas så ibland, att man bara vill bli omhändertagen. Buren, vaggad, omstoppad. Att man slipper ta beslut, man slipper ha ansvar för hem och hus.

En kompis skrev på facebook idag att hennes sjuårige son sagt; "Jag bara älskar skolan, mamma. Det är som en stor lekplats, fast man får läxor, det är helt underbart!" Visst blir man glad när man hör det!

Jag sydde ett draperi för många år sedan, det hängde i vår hall för att dölja ett förråd vi hade under trappen. På det stod; Man måste vara en smula barn, för att orka vara vuxen!

Den är bra! Jag menar, vi kan ju faktiskt inte göra något åt att vi blir vuxna. Vi måste ta ansvar, jobba och betala räkningar, handla, städa och laga mat.
Men om man samtidigt försöker behålla sin nyfikenhet och sin oförställda glädje över de små sakerna i vardagen. Att man ser till att skratta flera gånger om dagen, att man också gråter när man behöver det. Att man försöker att inte ta för allvarligt på saker och ting. Att man kramas och pussas mycket. Att man är lite mer spontan i livet. Helt enkelt att man försöker behålla lite av barnet i sig!
Då får man ju det bästa av både barn- och vuxenvärlden.
Låter inte det som en perfekt mix?!!

Stockholm, stockholm stad i världen!

Det är härligt att ha så nära till Stockholm. Det är en fantastisk stad! Vacker och med så mycket aktiviteter att erbjuda!!
Igår förmiddag tog min syster och jag tåget dit och mötte upp svägerska och brorsdotter på det mysiga konditoriet Vetekatten.

Här startade vi vår "överraskningsdag", dvs presenten till min kära syster, som fyllde jämna år i somras!

På Regeringsgatan ligger Feet and Nails! En salong där vi fick sitta i de skönaste massagefåtöljer, sippa bubbel och få våra fötter ompysslade med fotbad, skrubbning, massage och lackning!

På lätta fötter skyndade vi mot Kornhamnstorg i Gamla Stan där starten av nästa överraskning skulle gå av stapeln;

http://www.foodtoursstockholm.se/sv/

Gå in och titta på länken. Kan varmt rekommendera denna aktivitet!!

Tapas

Kinesiskt

Ostron på ostronets dag!

I en fiskaffär

En gourmetvandring i Gamla Stans gränder med sju olika matstopp. Varierat, annorlunda och spännande. Gott, roligt och intressant. Inte bara mat utan även historik och kuriosa. I fyra timmar hade vi en guidad och supertrevlig eftermiddag! Fick bra tips på ställen som jag mer än gärna besöker igen. Och jag är sjukt sugen på att boka en Food Tour även på Söder!

Vi fortsatte kvällen på Gondolens vinbar innan vi strosade mot centralen och skildes åt. Syster och jag reste hem till Uppsala och svägerska och brorsdotter reste hem till Västerås.

Och jag är efter denna dag två erfarenheter rikare; Ostron och Råbiff!!

Färganalys av mig själv

I morse plockade jag bort de mest somriga kläderna ur garderoben.
Det slog mig då att jag är en "färgperiodare". Kan det betyda något?
Jag har letat runt på nätet och hittat flera intressanta sidor om färgernas betydelse. Många olika sidor, men i stort sett så är beskrivningarna om färgerna o dess betydelse detsamma.

Så här är mitt liv;

16-20 år Rosa!
Kärlek, vänskap och medmänsklighet. 
Ja visst, det var då jag var som mest kär! Och hade en bästis!

20-26 år Blå!
Lycka, lugn men samtidigt med höga krav på sig själv.
O ja, gick lärarutbildningen, blev gravid för första gången, gifte mig.

26-40 år Brun
Organisationsförmåga, koncentration.!
Visst, det krävs både organisation och koncentration för att klara en familj med fyra barn och olika jobb.

40-56 år Marin och blå!
Trygg och säker, lugn och lycka.
Sant, ju äldre desto mer självsäker och trygg i att jag duger som jag är.

56- ? Turkos!
Tålamod, harmoni, balans.
Skrattretande sant! Jag känner mig balanserad och i harmoni med livet.

Rosa kläder har jag aldrig någonsin haft sedan jag var ung. Blått och brunt finns fortfarande i min garderob, bra basfärger. Turkos har jag fått en dragningskraft till sedan ett par år. Har köpt flera plagg i turkost och  målade väggen i köket i en fin turkos färg.

Spännande!
Nu är helgen här och i morgon bär det av på en överraskningsresa! Svägerska, brorsdotter och jag har planerat en heldag i Stockholm med min kära syster som fyllde jämnt i somras.

Hälso-nörd

Idag hämtade jag ut ett paket från Vitaminvaruhuset.  Behövde fylla på mitt förråd av vitaminer, mineraler och omega-3. Har också köpt en omgång detox-pulver, ska så småningom göra en liten "höstrensning".
Just nu äter jag D-vitamin med K2, omega 3 och 6-kapslar och så Magnesium. Äter också järntabletter eftersom jag lämnar blod.
Jag följer Holistics blogg och för ett par veckor sedan lyssnade jag på ett intressant avsnitt av "Maratonpodden".
Holistic har för övrigt ett jättesortiment av hälsokost. Finns många produkter som jag är frestad att testa. Det är ett svenskt företag som känns oerhört seriöst, dom har en bra blogg och en fin hemsida

http://www.holistic.se/

Dom har också mycket kurser och temadagar, men tyvärr är det mest för återförsäljare.

Självklart handlar hälsa inte bara om tillskott. Mat, motion och psyke, allt inverkar på vår hälsa.
Det är intressant och det finns mycket att lära.
Det finns också många olika åsikter och skolor. T ex så tycker maken och jag väldigt olika ....
Men jag tror vad jag tror och är lycklig på det!

Apropå hälsa, så kom Masersgårdens nya broschyr i brevlådan idag! Gissa vem som fick reslust!!

http://www.masesgarden.se/