Sakta vi gå genom stan....

Helgen som gått;

Lördag förmiddag via Barkarby outlet och lite shopping till Södermalm.

Efter kaffe och kardemummabulle med choklad, checkade vi in på hotell NoFo.

Ett mysigt s k boutiqehotell inne på en fin stenlagd gård på Tjärhovsgatan.

Här försåg vi oss med charkbricka och prosecco innan vi gav oss ut på Söders gator. Ut och in i små spännande butiker med inredning och möbler, kläder och böcker.

Nästa stopp på bar Himlen, högst upp i skatteskrapan. Svindlande höjd, som dock kändes bättre efter ett glas champagne!

Kvällens höjdpunkt var middag på restaurang Gondolen. Här har jag länge velat boka bord, och alla mina höga förväntningar infriades. Det visade sig att köksmästaren är bekant med maken, så vi fick extra allt hela kvällen!

Vi sov alldeles fantastiskt gott i sköna sängar och vaknade upp till härlig hotellfrukost. Sen gjorde vi söders kvarter i dagsljus. Det är en vacker stadsdel och i miljöerna vi vandrade kunde jag inte låta bli att tänka på tv-serien  Söderkåkar jag såg som 12-åring.

Kontraster i miljöer blev det sedan, när vi styrde kosan mot Nationalmuseet, där vi stämt träff med son och sonhustru som också var i Stockholm denna helg.  Museet har ju varit stängt i flera år för reparation, och det var en upplevelse att komma dit, så otroligt vackert och smakfullt renoverat!

Efteråt blev det sen lunch/tidig middag på Panefresco innan son och sonhustru skulle på musikal och vi bilade hem till Uppsala igen.

Fars dag idag. Maken med sina fyra barn, äldste sonen som snart är 2-barnsfar!

För värme och tröst!

Ord som värmer och ger tröst för en trött människosjäl efter arbetsveckan.

Nu tar jag helg och önskar er det bästa!

Dygnet har fortfarande 24 timmar

Jag förundras över hur fort veckorna går. Det känns som alldeles nyss jag hade min lediga torsdag, men det har gått en hel vecka. Morgon och kväll, morgon och kväll. Jag känner mig lite som en hamster som springer runt i sitt hjul. Och tiden rinner mellan mina fingrar....

Efter sista lektionerna idag, hade jag beställda varor att plocka upp, några mejl att skriva och en förälder att ringa, så jag kom ifrån jobbet ganska sent. Åkte direkt för att slänga skräp på miljöstationen och sedan veckohandla. Innan alla varor var inplockade hemma och maten lagad så slog klockan 20.30.

Maken var på möte så jag hade middagsbordet för mig själv.

Tänker att jag borde ha så mycket tid över eftersom det bara är vi två hemma, Jag har inga dagistider att passa eller barn att ta hand om och planera för. Men det verkar inte spela någon roll.

Kanske är det novembermörkret som påverkar mig till att bli lite nedstämd. Det där mörkret som gör att dagarna känns ännu kortare, vilket ju visserligen stämmer att dom blir, men samtidigt har dygnet fortfarande 24 timmar......

Så är det!

Jag har stått och stirrat mot himlavalvet för att få en glimt av nymånen, som skulle dyka upp på himlavalvet vid 17-tiden idag. Dock har molnen legat tunga som en stor, trött mössa och skymt himlen hela dagen, och fortsätter så ikväll, så mina viskningar om nya intentioner fick ske rakt ut i mörkret. Kanske fungerar min nymåne-ritual oavsett, bara jag har tilltro till mig själv och mitt tredje öga.

Det tredje ögat, eller det sjätte chakrat, sitter i pannan, mitt emellan ögonbrynen. Det är centrum för självtillit. 

Jag har fokus på min önskan! 

Och genom poden Attraktionslagen 2.0 med Lili Öst och Vivi Linde har jag fått kunskap om de åtta stegen till ett positivt fokus. Nämligen;

1. Ta ansvar för vem du väljer att vara, i varje given stund.

2. Ta kommando över dina tankar och därmed dina känslor.

3. Registrera positiva saker runt dig dagligen, stora som små.

4. Jobba aktivt med tacksamhet och uppskattning.

5. Bli en medveten glädjespridare.

6. Gör dig medveten om vad som gör dig glad.

7. Le mot främlingar.

8. Gör ett aktivt val varje kväll.

Jag är en orädd resenär som djärvt vandrar på min levnads-stig, Så är det.

Vad vore vi utan varandra?

Dagen har varit riktigt "trött-grå" idag men jag har ändå fått en stor dos av god energi ifrån möten mellan människor!
Alla lektioner har varit så bra, eleverna har varit positiva och gett mycket av sig själva. Jag fick ett leende av en elev som alltid annars varit så allvarlig och trulig. Jag fick springa ut till en elev som satt på en bänk i skogsbrynet bakom skolan och "skrek ut sin ångest" och efter ett längre samtal (ganska ensidigt till en början) så fick jag svar och ögonkontakt som kändes lugn och tacksam. Jag fick en spontan kram av en elev som varit sjuk och inte sett mig på ett par veckor. Jag hade ett givande samtal med en gammal elev som jag mötte på väg till skolan.

Och så det allra bästa mötet av alla idag! Jag skulle få hämta yngsta barnbarnet på förskolan och vara barnvakt några timmar. Vi har inte setts på ett tag, så jag tänkte att han skulle vara lite blyg, men när han fick syn på mig sprang han med armarna utsträckta och kastade sig om min hals och höll hårt och länge kvar greppet med ansiktet inborrat i mitt bröst. Min kärlek svämmade över!!

Väst var bäst - i helgen som gick!

Så är höstlovet passerat och nu är det mörkt utanför klassrumsfönstren innan sista lektionen är slut. Jag vet ju att det är så, men det känns alltid lika tungt. Precis som jag vet att det känns lika fantastiskt när man skönjer det första ljuset innan sista lektionen är slut, frampå vårvintern.
Kontrasterna i tillvaron - träna på att känna tacksamhet för allt!
Vet inte om min kropp känner tacksamhet, eftersom jag just idag, istället för att åka och träna, åkte hem och satte mig vid köksbordet med en kopp kaffe och en kexchoklad och skrev kort till mina döttrar.
Vi har nämligen haft en riktigt mysig helg tillsammans med dom, och jag tyckte dom skulle få varsitt tack-kort.
Göteborg visade sig från sin allra bästa sida med sol och plusgrader, så det blev sköna långpromenader, både i Eriksberg och i Delsjöområdet, med fika utomhus.

På lördagkvällen var vi på Pernilla Wahlgrens show "Kort, glad och tacksam",

en riktig energi-injektion. 

Efteråt gick vi på restaurang Piga och åt middag.

Vi passade också på att fira maken som fyllde år. Och även om han själv sa att han tycker att han fyllt tillräckligt med år, och att det inte är något att fira, så tror jag att han blev glad över lite extra uppmärksamhet och trevligt umgänge. Och presenten som han ska få i form av aktiviteter nästa helg!

Men innan dess en arbetsvecka!

Torsdagstradition

Vaknade upp till en alldeles ledig torsdag, och det kändes så skönt.
Jag satte en fläsklägg på kokning, bytte vatten på ärtorna som jag lagt i blöt i går kväll och kröp upp i soffan med min stickning och lyssnade på pod. Vid halvelva cyklade jag till ett Core-pass. På hemväg därifrån stannade jag till och hämtade ut mitt bokpaket från Adlibris. Det blev rena jul-afton, för i brevlådan hemma, låg också en beställd bok. Till kaffe och bulle bläddrade jag och strö-läste i Sofia Sievertsdotters böcker. Där är orden vägda på guldvåg och berör ända in i själen. Två av böckerna ska jag spara till det nya året, men Strimmor av ljus och Tillitens väg får jag börja läsa redan nu.
Därefter satte jag de gula ärtorna på kokning, tillverkade födelsedagskort och tappade så småningom upp ett varmbad.

Det blev alltså traditionsenlig torsdagsmiddag idag;
Ärtsoppa med varm punch och därefter pannkakor med sylt och grädde.

Läste att traditionen med varm punch kom till vid 1700-talets officersmässar. Punchen ansågs lindra väderspänningar......

 Det återstår väl att se hur det blir med den saken!

Och nu tänker jag ta helg-ledigt.

Trevlig All-helgonahelg!