Känn dina hjärtslag,

 ..och vet att sagan inte är slut ännu!

Orden är Sofia Sievertsdotters. Vem annars kan skriva så??!!

För visst är livet som en saga! En saga som vi lever i alldeles på riktigt. En saga att ta på allvar. Att uppskatta. Och framförallt att inse att den här sagan är verklig i detta nu!

Hösten fortsätter att leverera. Idag blev det en skogspromenad med svamp med hem. Inte jättemycket, men vi får till varsin smörstekt macka och så lite italiensk fänkålssalami, lagom till ett glas cava så här på fredagkvällen. 

Sen blir det väl fredagsmys med barnbarnen. Om allt går enligt planerna, är det sista fredagen som de tillbringar hos oss som inneboende. Till helgen går flyttlasset igen. Flickan sa till mig häromkvällen att hon tycker att dom flyttar väldigt mycket, och pojken har sagt att han tycker att dom nog kunde stanna kvar här. 

Men sagor har ju olika kapitel, och det är nog dags för just detta kapitel att ta slut.

Inte riktigt beredd...

Nyss hemkommen från temperaturer mellan 25-35 grader så är det aningen svårt att ställa om sig.

Jag vet så väl att det snart är oktober och det syntes tydligt att hösten smugit sig på under vår frånvaro. Träden skiftar färg, löven singlar i luften som är krispigt skön. Och jag älskar verkligen höstårstiden.

Men ändå var jag inte riktigt beredd!

Igår var jag bjuden på en födelsedagsmiddag, inte så långt hemifrån. Jag hade en sommarkjol, en tunn blus, bara ben och slängde bara på mig en poncho när jag skulle gå. Vi hade väldigt trevligt med god mat och dryck, prat och skratt. Vid 23-tiden skulle jag traska hem. Då önskade jag verkligen att jag haft strumpbyxor och en jacka på mig!

Sen gjorde jag i princip om samma misstag idag. Visserligen hade jag jeans, men bara en tunn bomullströja och en skaljacka när jag cyklade ner för att gå och simma, gå på biblioteket och därefter delta i ett yogapass på Fyrishov. Händerna var som is och jag huttrade trots att jag trampade fort för att försöka få upp värmen.

Men jag ska väl lära mig!

 Just nu har jag precis varit och plockat fallfrukt så när barnbarnen kommer från skolan om en liten stund, ska vi tillsammans göra en äppelkaka. Maken har skurit ner alla tomatplantor idag och står i detta nu och gör en marmelad på de gröna omogna tomaterna. 

Det finns många trevligheter att sysselsätta sig med den här årstiden, bara man klär sig rätt!

Jag längtar till Italien...

.... fast egentligen gör jag ju inte det precis nu, eftersom det var därifrån jag kom hem igår! Två ljuvliga veckor har maken och jag tillbringat på Sardinien.

Härligt högsommarväder, fantastisk natur, ljuvlig badtemperatur och MÅNGA bad, underbar mat, gott vin och massor av minnen att spara! Vi har gått mycket, cyklat och bilat runt i en hyrd liten Fiat. Dock är ön för stor att ta sig runt och vägarna är krokiga och bitvis smala så milen tar så mycket längre tid att tillryggalägga, så vi nöjde oss med att utforska nordvästra delen. Men den hade så mycket att erbjuda så det räckte till!

Alghero den gamla staden som vi bodde ett par km utanför. Hit promenerade vi ofta längs en fin strandpromenad. Vi åt på små mysiga trattorier och strosade bara runt i gränderna och utefter stadsmuren.

Vi bodde i ett större hotellrum med pentry så frukosten, och någon gång lunch eller kvällsmål fixade vi själva och avnjöt på vår balkong med utsikt över pool, hustak och hav. Inte svårt att hitta godsaker på matmarknaden!

Det var inte heller svårt att hitta godsaker på de olika trattoriorna!

Och goda viner från Sella Mosca, vingården strax utanför stan.

Och likören Mirta, gjord av myrten som växte vilt.

Myrtenbuske med de röda bären som blir likör!

Och så det ständigt närvarande havet! Vilken lisa för själen att varje dag vistas vid havet Tomgloendet mot horisonten, ljudet av vågorna mot strandkanten, de svalkande underbara simturerna i det salta vattnet, solnedgångarna, promenaderna i den vita sanden.

Än så länge finns det fortfarande kvar en del av allt i min kropp, men jag gissar att jag kommer att längta till Italien igen. Liksom Birger Sjöberg skrev i sin text Längtan till Italien

Höst-pyssel

De två barnbarnen som bor hos oss nu är inte svåra att aktivera! Förutom det organiserade (fotboll med träningar, cuper och matcher och gymnastik med långa träningspass) så tycker dom om att cykla, gå i skogen, vara på utflykt, spela spel, lyssna på högläsning, baka, laga mat, sy på symaskinen, rita och pyssla, se på film och spela tv-spel. Det är aldrig sura miner när dom ska till skolan, dom är väldigt måna om att komma i tid. Och det är många funderingar och frågor om aktuella händelser och om liv och död. Ibland har man svårt att svara, men jag gör mitt bästa och slås av hur vetgiriga barn är och ofta hur kloka kommentarer som fälls. 

Och hur konstnärliga dom kan vara! Titta på de två övre bilderna med de två fåglarna som sitter på en liten gren, bara tillverkade av naturmaterial som samlats i skogen. Jag tycker att dom är alldeles bedårande. 7-åringen och jag gjorde en "höstbricka" igår, med små figurer tillverkade av naturmaterial. Jag gjorde också ett hösthjärta med rönnbär som fick ersätta den skräpiga ljung-kransen, som borde tagits ner för länge sedan. Även jag tycker om att pyssla!

Idag har jag lovat att hämta barnen direkt när skolan är slut, dom ville slippa fritids, och jag får passa på att umgås lite extra med dem idag, för inatt klockan 03:30 kommer en taxi och hämtar upp maken och mig. Vi drar söderut för 14 dagar.

På återseende!

 

Min sommarstickning

I början av maj månad köpte jag garn till en sommarstickning. Ville ha en helvit kofta . Började sticka den på vår kursträff ute i Harg första helgen i maj. Fortsatte på Island och även i Skåne. Idag har jag sytt i knappar. Som synes tog jag och blandade i lite rosa, dels som ränder i hals och nederkant ärmar, men även som tråd när jag sydde i pärlemoknapparna.  Ja den blev faktiskt riktigt söt. Det är bara det att jag läste för slarvigt på beskrivningen, så jag har råkat sticka en storlek small, och modellen är liten i storlekarna, så jag kan faktiskt inte ha den, den sitter som ett korvskinn på kroppen, och så var det inte tänkt. Så typiskt mig. Är så ivrig att sätta igång när jag har ett nytt stickprojekt, och så slarvar jag. Att repa upp och börja om, det finns inte på världskartan. Den får väl skänkas bort till någon som har en mindre kropp och vill ha en vit-rosa kofta.

Jag har nya stickningar på gång, har redan börjat på en. Den här helgen är det dags för kursträff igen, och jag hade gärna åkt till Söderköping och träffat mina kurskamrater, umgåtts och hunnit sitta och prata, sticka och dricka vin. Men vi ska prioritera barn-barnen, så jag får hoppa över den här träffen. 

Blir förmodligen inte så mycket varken stick-tid eller skriv-tid över, så jag får väl återkomma på måndag-kväll.

Lite av varje

Imorgon ska det vara skolfotografering för årskurs 1. Det betydde hårtvätt och locktång. Storebror hade haft fotografering idag, vilket glömts bort, så där var det blont lugg-rufs och fläckig t-shirt.

Men vad gör det? Apropå det jag skrev igår om naturlig skönhet.....

Dom börjar räkna ner nu, barnen. Deras pappa och mamma ska resa till Rom på fredag för en långweekend, så det blir vi och barnen, och det är en del planerat redan. Barnen verkar se fram emot det. Jag har suttit på deras sängkant nu ikväll och sagt att dom får planera en middag var att laga. En får laga på fredag och en på söndag. Så gäller det att vi får till alla aktiviteter. Det är gymnastik, fotbollsträning och så en cup. Och så har vi Kulturnatten att besöka. Vi ska nog få till det. 

Skulle gärna vilja få till korkskruvslockar med locktången också, men det får bli vid något annat tillfälle!

Mamman hade varit och gjort en spray-tan i dag, inför sin weekend. Skulle väl säga att jag hellre provar locktången....., allt är verkligen inte snyggt!

Naturligt snygg är sonen, som idag fått agera modell hos lillasyster på The Shirt Factory. Bilder som ska ut på sociala medier. Dock utan huvud. Inte för att det är fult, inte alls, han är en stilig man, men tydligen så var det torso-bilder som gällde.

Och apropå utseende och mode, så har jag precis sett första avsnittet i en serie på SvtPlay 

Det svenska modet  Det verkar lovande, hög igenkänningsfaktor på scenerna där, i alla fall för en sen 50-talist som jag själv!

 

Uppskatta nuet, det kommer aldrig tillbaka!

När vi nu är åskådare- och i viss mån hjälpredor -till småbarnsföräldrarna i våra liv, så ville man så gärna att dom skulle  ta till sig ovanstående citat.

Men att säga det, skulle inte gagna vår relation, så vis är jag att förstå det. 

Så jag (och maken) är tysta och försöker hjälpa så gott vi kan.

Vi plockar undan, lagar mat, leker med barnen, lagar saker, diskar, plockar undan mer och håller samtalstonen neutral.

Vissa saker måste man bara komma underfund med själv.

Och det går ju inte att komma ifrån att det är mycket när barnen är små. Det är fullt med aktiviteter, som gärna vill hopa sig på samma dag. Det är tider att passa, mat att laga, tvätt att tvätta, ryggsäckar att packa, tårar och snor att torka, blöjor att byta, godnattsagor att läsa. Det är trotsåldrar att ta sig igenom och vara den ansvarstagande vuxne som säger rätt saker och är konsekvent. Det är funderingar som inte går att rycka på axlarna åt utan att ta sig tid att diskutera igenom och förklara, att vara den trygga.

Och mitt i allt det där så är man inte mer än människa, man har ett jobb att sköta som kräver sitt, och så vill man hinna med egna intressen och även hinna vara just en vuxen, inte bara förälder.

Ack ja, livspusslet är inte helt enkelt att lägga.

Men så här i backspegeln så känner man ju att tiden gick så fort, så fort.

Hur viktigt är det inte att uppskatta nuet?! 

För det kommer aldrig tillbaka!

ps. Jag har verkligen uppskattat min dag! Har cyklat, simmat och yogat. Stickat, bakat och lagat mat. Och fått vara med barnbarn!

 

Beauty begins the moment you decide to be yourself?

Eller hur.....

Ovanstående citat -tydligen sagt av självaste Coco Chanel- försöker jag intala mig stämmer!

Jag har nämligen slutat gå på salong och göra mina naglar. 

Hade bestämt att sluta med den lyxen när jag skulle gå i pension. Det kostar ju att "ligga på topp" och jag känner att jag nu hellre lägger pengarna på annat. Törs inte räkna ut hur många tusenlappar jag faktiskt har lagt ner på att gå till en nagelterapeut varje månad.

Så här tre månader efter det sista besöket har jag blivit påmind om varför jag en gång i tiden började att fixa naglar.... 

Mina naglar är tunna och spruckna och flera har gått av ända ner till där nageln sitter fast i huden, så det gör ont. 

Men det är ju bara så jag är skapt,

och det är alltså därför jag försöker tänka som Chanel;

skönheten börjar när jag bestämmer mig för att bara vara mig själv.....

(men gud vad jag tyckte det var snyggt när jag hade långa, lackerade naglar i korall, i pärlemor, i guldglitter.....)

 

Vad ska vi göra idag farmor?

Frågan ställdes vid frukosten-som kunde intas utomhus!

Farfar skulle iväg och spela golf på 9-hålsbanan, föräldrarna hade flyttbestyr att hålla på med. Jag svarade; -Vi kan väl gå på en utflykt.

Det mottogs med glada miner, jag vet att jag tänkte, var det verkligen så här lätt att ha barn? Dom la fram Kalle Anka tidning och ett spel. Jag fixade fika och filt och så gav vi oss iväg.

Vi gick via Eriksbergsskolan, där vi skulle plocka kastanjer, till ett planerat pyssel. Sen blev det ett stopp på Kung Björns hög med fika, spel och Kalle Anka. Nästa stopp blev vid Waldorf-skolan och släng-gungan, och fika nr 2. 

Vi var ute i 4 timmar och de tappra barnen gick dryga 6 km utan minsta antydan till klagomål. Återigen tänkte jag; var det verkligen så här lätt att ha barn?

Vi hittade ett äppelträd på hemvägen. Fyllde ryggsäcken med äpplen och så fick dom hjälpa till att baka en äppelkaka när vi kom hem. Det var spännande att få använda den stora förskäraren. Det var svårt att knäcka ägg utan att få med äggskal. Det var gott att provsmaka degen!

Det är söndagskväll och vi har gått igenom den kommande veckan. När man hör logistiken kring barnfamiljens förehavanden så minns man. Ja, sådär fullspikat var det. Fotboll, gymnastik, jobb, bilen på verkstad, matsäckar som ska packas, gympakläder, läxböcker i ryggsäcken, vad blir det för väder, vilka kläder ska barnen ha? Vem gör vad? Vilka tider är det som gäller?

Det är skönt att bara behöva vara "grädden på moset" nuförtiden. Och så länge man får frågan; Vad ska vi göra idag farmor, så vet man ju att man ligger på plus. Och det är väldigt trevligt!

 

Låt det få vara tyst i natt

 Efter att ha tillbringat fyra dygn i Insjön där det enda som hörs på nätterna är lite, lite skrammel från sågverket, så blev natten som gick här hemma i Uppsala en chock! Efter några års pandemi så har det varit ganska så tyst från studentområdet. Ett och annat halvhjärtat litet Flogstavrål då och då, men annars väldigt lugnt. I natt tog dom igen det kan jag säga. Från det vi gick och la oss vid halvtolv till klockan 05.00 i morse var det ett liv utan dess like. Skrik, skratt, vrål och hög musik, framförallt en bas som nästan fick sängen i sovrummet att vibrera.

Det är väl bra att dom har lite roligt innan de seriösa studierna tar vid, men när sömnen lyste med sin frånvaro efter flera timmar, så hade man lätt att hålla sig för skratt kan jag säga.

Det gjorde ju i och för sig att det inte blev så jobbigt att gå och öppna dörren klockan 03.30 när de unga tu som varit på kräftskiva kom hem och upptäckte att dom glömt sina hemnycklar. 

Ikväll är det lördag, så vi får väl se om festandet fortsätter, men jag ber för att det får vara tyst i natt! 

Ikväll blir det fredagsmys

I förmiddags åkte vi ifrån den här godingen!

Jag tog en långpromenad med honom på morgonen efter att dottern åkt till jobbet, vi låste, gömde nyckeln och bilade hem till Uppsala igen. Det har varit så mysiga dagar och kvällar med härlig kvalitetstid både med hund och dotter, och jag skrev på Instagram i går;

Så här i månadsskiftet augusti-september, efter några dagar hos dottern, har jag och Frasse kommit till insikt om att vi delar samma tankar om meningen med livet! Vi är båda två så nöjda och tillfreds när vi får vara nära någon som tycker om oss. När vi får sova gott, äta, ha ordning på våra magar och när vi får gå långa promenader. Vi vet  också att  man inte ska underskatta tomloendets ädla konst. Och för att förgylla tillvaron lite extra så är ett tuggben då och då, pricken över i! 

Dock har mina "tuggben" skepnaden av; min terrängcykel, kaffe och bulle i trädgården, stickning och ett glas vin.

För nog är det en hel del sanning i mitt påstående?!!

Nu ikväll är "meningen med livet" att vi ska umgås med barnbarnen som flyttat in. Föräldrarna ska på kräftskiva och vi ska väl spela spel, äta något gott och avnjuta fredagsmys framför en film med tecknade hundar.