Skogsmulle

Innan jag blev mamma, hade jag många tankar och åsikter om hur jag skulle ha det med mina barn. Hur jag skulle vara, vad jag skulle göra, hur dom skulle vara osv. Mina syskon och syskonbarn kommer tyvärr ihåg detta och det händer att dom påminer mej om det!!
Så här med facit i handen, blev det kanske inte riktigt som jag trott.....
En sak jag skulle göra, var att övertyga mina barn om vikten av att leva nära naturen. Därför anmälde jag mej till att arbeta frivilligt som skogsmulleledare när jag fått första barnet. Jag skulle börja tidigt, så att jag var fullfjädrad ledare, när det var dags för Gustav att börja i gruppen som 4-åring! Alltså traskade jag gladeligen ut i skogen klockan halvtio på söndagsförmiddagarna tillsammans med 10-12 st 4-5-åringar. Jag fick börja som hjälpledare, Sara var den "riktige ledaren". Vi lekte lekar, samlade på skogssaker, gissade spår och bajs, plockade skräp, läste sedelärande sagor om natur och naturvett, fångade grodyngel, pratade om allemansrätten på ett lekfullt sätt osv i all oändlighet.
Det höll i två säsonger, sedan insåg jag att detta nog inte var något för mej.....
Idag har maken och jag nästan varit skogsmullar! Vi planerade dagen vid frukosten. Jag ville ut och plocka mer blåbär, han ville ut och testa sin nya gps! Det var mulet och blåsigt. Vi rustade oss med långärmade skjortor, långbyxor och storstövlar. Vi packade ryggsäcken med kaffe och smörgås, stoppade med oss myggmedel, blåbärshinkar och svampkorg.
För att skona min rygg bestämde vi oss för att ägna första två timmarna åt blåbärsplockning och sedan skulle vi ge oss rakt ut i storskogen för att leta svamp och testa gps!
Redan efter en dryg timme skingrades molnen och solen tittade fram. Vi plockade ihop dryga 6 liter bär, gick tillbaks med dem till bilen och gav oss ut i vildlmarken! Färden gick över stock och sten, genom ris och snår, över kalhyggen och runt kärr-ibland hamnade vi mitt i kärren. I två och en halv timme älgade vi fram i skogen, ungefär 7 km enligt gps:en. Med oss fick vi en korg fylld med kantareller,  innan vi nådde bilen var vi genomblöta av svett!
Väl hemma återstod rensning, men det var ganska skönt att sitta ute på altanen där det fläktade behagligt!
Det fick bli smörstekta kantareller till köttfärsbiffarna i tomatsås, och så färska blåbär med glass till efterrätt.
Det är inte så dumt med skogsmulle i lagoma mängder!!