Bland-band!

Kommer ni ihåg när man gjorde "bland-band"?! Kassett-band med blandad musik. Den här helgen har varit som ett sådant där bland-band!!

Lördagen började med lite vardagsbestyr. Som att byta sängkläder och tvätta. Sen tog dottern, lilla vovven och jag en långpromenad via kyrkogården där vi tände födelsedagsljus för pappa. Jag veckohandlade på hemvägen och sen tog vi en gemensam fika innan det var dags för mig att fixa mig iordning och cykla till stationen.
Syrran och jag tog 14.11-tåget till Stockholm. Jag skulle hämta en undanlagd present på en leksaksaffär på Kungsgatan, vi var kulturella på Hallwyllska palatset där det-förutom det fantastiska, överdådiga borgarhemmet också var en fin och rolig utställning om te-kannor.

17.30 hade vi bokat bord på Eataly. Där inledde vi med Italiens motsvarighet till Champagnen, nämligen Franciacorta. En ljuvlig dryck med precis lagom stora bubblor som kittlade gommen och gav en lång, angenäm eftersmak av saftiga äpplen. Sedan kom det in en tallrik dignande av nyfriterad, spröd och precis lagom fet bläckfisk, stora räkor och grönsaker. Man pressade över citron, doppade i vitlökssås, åt och njöt!! Efter det skrovmålet begav vi oss till Chinateatern och huvudanledningen till resan, nämligen systers julklapp från dottern, som även jag fick nyttja. Vi hade biljetter till musikalen "En värsting till syster".

Så kan en angenäm lördag se ut! Stapplade i säng vid kvart i ett.

En angenäm söndag bjöd på sen gemensam frukost med dottern och pojkvännen. Lite jobb innan maken och jag tog lilla vovven och vandrade till son med familj dit vi var bjudna på kalas. Anledningen till detta kalas var barnbarnets 6-årsdag. Det blev en lång, glad eftermiddag med fullt hus av gäster, bubbel och tårta.

Nu har vi ätit middag, diskat och ska varva ner inför kommande arbetsvecka. Det har varit en fantastiskt trevlig "bland-bands-helg"!!

Planerat 100-årskalas och fått en glad överraskning!

Här utanför tältet sitter Eva och Arne, på campingen i Ängelholm i juli 1969, själv var jag 11 år och vi var på tältsemester, vilket jag älskade!
Idag skulle min pappa Arne fyllt 99 år. Det slog mig att vi nästa år måste fira hans 100-årsdag med ett riktigt rejält kalas! Jag har kontaktat mina syskon och berättat om mina planer. Äldsta brorsan tyckte kanske att jag var ute i väl god tid.....

Jag bakade bröd ikväll, och precis när jag satt in det i ugnen hörde jag ett ljud som lät som Majsans skall, utanför dörren. Det kan väl ändå inte vara möjligt, kanske är det några barn som leker i gränden, tänkte jag och kikade ut genom fönstret. Då började det skälla jättemycket och jag var tvungen att öppna dörren för att se efter. Döm om min förvåning när Majsan rusade in, hoppade och slickade och var alldeles vild. Jag fattade ingenting, hon borde ju vara i Borås. Dessutom såg jag ingen annan utanför dörren, så jag stängde dörren. Men strax därefter öppnades dörren och både dottern och pojkvännen steg in. Dom hade fått för sig att komma hem över helgen. Vilken glad överraskning!!!

Dock får dom klara sig själva i morgon. Jag ska med min syster till Stockholm och maken ska ut och reka skridskoisar. Men på söndag får vi åka på kalas tillsammans. Då ska vi fira äldsta barnbarnet som fyllde 6 år i går. Då var dom i Thailand, men ikväll landar dom på Arlanda, maken är på väg att hämta dom i detta nu.

Samtal, samtal och snart helg

Den närmar sig. Helgen. Om det tycker jag; BRA!
I synnerhet efter några utmattande dagar med utvecklingssamtal. Igår kl 16.30 var det sista avklarat och vi slöjdlärare firade med AW på 7 Flaskor. Vilket var ett par månader sedan, pga min hälsomånad. Arbetskamraterna var inte glada på mig, men ändå tacksamma för att jag inte gjorde 3 månader, som jag sagt från början. Och vi hade trevligt igår. Goda drinkar och bra prat om ditt och datt. Därav inget skrivet här på bloggen igår. Jag stupade i säng när jag kom hem.

Idag har jag haft en annan typ av samtal, när vi skypade med en pedagog från Linköpings universitet, lärosätet för min nuvarande student. Dom gör inga lektionsbesök numera, delvis beroende på att det är en utbildning på distans, men även för att det numera finns massor av digitala möjligheter.
Jag minns hur nervös jag var när jag fick lektionsbesök från min utbildning, på 80-talet.
Numera tar jag allt mycket mer avslappnat. Tänkte det om utvecklingssamtalen också. När jag startade för 20 år sedan var jag mycket mer på spänn och noga med hur jag uttrycket mig. behöll ilska och frustration inom mig. Numera tänker jag inte så mycket, jag bara utgår ifrån erfarenhet och agerar som medmänniska. Jag kan t om säga ifrån till föräldrar om jag tycker det behövs . Igår t ex dunkade jag näven i bordet framför en förälder som jag tyckte gick på alldeles för hårt om att sonen behövde prestera. Det hade effekt och vi fick ett mer sansat samtal efteråt.

En nyutbildad kollega till mig hade ett mindre roligt samtal, han blev utskälld så det osade hett, av en förälder. Det var väl egentligen inte menat mot honom personligen, men han fick ta emot uppdämd frustration över skolsystemet som sådant. Till honom har jag köpt en bukett tulpaner som jag ska överlämna imorgon.

Nu avslutar vi den här torsdagkvällen med en kopp te kryper till sängs och njuter av att vakna upp till fredag i morgon!

På rätt kurs......

Stora Karlsö, Öland eller Fridhem i Skåne?  Det är platser dit jag funderat mig bort nu ikväll.

Jag har nämligen innestående pengar i skolan, intjänat tack vare att jag har en lärarstudent. Dessa pengar får nyttjas till kompetensutveckling. Tidigare år, med andra rektorer har jag använt dessa pengar till bl a träningsresa och till att köpa en symaskin, men nuvarande rektor hävdar med bestämdhet att regelverket styr och att pengarna ska användas till något som gagnar den egna professionen.
Nu har jag suttit och scrollat mig igenom alla folkhögskolors sommarkurser, sätergläntans, capellagårdens och studieförbundet vuxenskolans kurser.
Alltså det finns verkligen en uppsjö av utbildningar och kurser i vårt avlånga land. I allt möjligt och omöjligt. Men dels har jag en rätt bred textil bas och dels har jag vidareutvecklat mig inom många textila sidospår, så jag är lite kräsen i vad jag ska välja. Det ska ju gärna  tillföra mig något nytt.
Nu har jag funnit två möjliga.
Ett stick-retreat på Stora Karlsö med vandring och mönsterkomposition och en kurs i akvarellmålning och fritt broderi på Öland eller i Skåne.
Har skickat länkar till min rektor för ett klartecken och godkännande.
Sen får vi se om jag kommer på rätt kurs.....

Och allt är som vanligt hemma?

Så frågade han som kom hem från Lissabon ikväll. Han som ätit skaldjur och druckit portvin (dock ej tillsammans) fem dagar i rad och var lagom brun om nosen, trots att det varit lite regn. Och lite upprörd, eftersom han fått sin nya mobiltelefon kapad och inte kan använda den. I detta nu sitter han vid datorn för att kolla att bankkontot är intakt. (Och det får vi verkligen hoppas)!

Ja, allt är som vanligt här hemma och det är skönt. Jag tycker om det vanliga med sina rutiner och inrutade vanor. Det är tryggt och hemvant, lugnt och skönt. Jag är inte mycket till en äventyrare. Maken pratar om att han vill resa jorden runt när han går i pension, och det får han göra, men utan mig, och det vet han.

Ibland vill man olika och då får det vara så. Jag vet ändå att han också är nöjd att vara hemma just nu,  till sin säng, sin sköna fåtölj och knäckebrödsmackorna! Och förhoppningsvis till frugan......

Årets badsäsong invigd!

Vi är inne i februari månad.

Men titta på bilderna nedan, kan man tro att det är sant?

Fick i alla fall en fantastiskt fin söndag tillsammans med goda vänner. Vi fick njuta av solsken, vandring i skogen, korvgrillning, bastu och så bad.

Och titta vad vi hittade i en skogsglänta! 

Solglitter i vattnet.

Lena och Gunilla halvvägs på vandringen.

10 år yngre efter avklarat dopp!

Fake it till you make it....

Vaknade kl 06.00, efter 9 timmars sömn, av att regnet smattrade mot fönsterrutan. Huvudet värkte och jag kände mig tung och fortfarande trött.

Men så tänkte jag; -Va fan, stig upp och gör något åt dig själv!

Så jag började med att boosta kroppen med ingefärsshot och en bowl på banan, mango, hallon och acai. Drack en hel kanna te med honung, klädde mig i en röd merino-tröja och sminkade bort de mörka ringarna under ögonen, satte lite guld på ögonlocken och sprutade parfym bakom örat.
Sen åkte jag och köpte blommor. Ett stort fång tulpaner i lila och vitt tillsammans med småbladig eukalyptus, och så tre krukor med pärlhyacinter.
Blommor ger energi!
Efter en tre-dubbel espresso promenerade jag ner till Katalin, där jag stämt träff med två kollegor för att njuta av lite lördagsjazz och äta lunch/middag.
Och jag avbröt min hälsomånad och vi delade på en flaska vin!

Det var fantastiska musiker, bl a min duktige bror Leif Österlund-pianist,  som bjöd på Count Basie-musik. Barndomsmusik för mig. Skivan med atombomben kom ut 1958, alltså samma år som jag föddes. Min 16 år äldre bror köpte den skivan och den gick varm många år, jag minns fortfarande hur det visslades och nynnades på "The Kid from Red Bank", " After Supper", "Flight of the Foo Birds" och "Splanky".  Galet bra musik!

När jag 3 timmar senare klädde mig för att promenera hem sjöng koltrasten vackert i skymningen.

Nu har jag krupit upp i soffhörnet med en kanna te. Börjar gå ner för räkning igen, så det blir tidig sänggång även ikväll. Men jag är så glad att jag hållit mig på benen. Fake it till you make it funkade!