Thirsty Thursday

Jag har alltid mobiltelefonen i fickan när jag går med lilla vovven. I dag plingade det till och jag fick en instagram-uppdatering från äldste son och hans familj på Tofta Strand, Gotland.
Det dök då (för mitt inre) upp en minnesbild från äldste son 2-3 år. Han sitter på en pianopall i mina föräldrars vardagsrum. Benen dinglar, liksom hans blonda kalufs, när han med stor inlevelse klämmer fingrarna ner på tangenterna, lite hur som helst, och med klar och tydlig stämma sjunger "Ta mig till havet, och gör mig till kung" .
Kalla mig blödig, men nog blev jag lite tårögd, där på min promenad. Var det inte alldeles nyss han satt där och sjöng, och nu är han med sina egna söner, just vid havet!

Jag önskar mig också till havet, får en sådan längtan till fria horisonter, doft av tång och ljud av vågskvalp ibland.

Men idag fick jag stilla andra begär istället. Det är ju törstig torsdag!
Kära syster hade bjudit mig att dricka rosé i hennes uterum/inglasade balkong. Och rosé en sommarkväll, det tackar man inte nej till!!
Det där med havet, får bli en annan dag!

Sommarbio

När min bror fyllde år, hade jag köpt konsertbiljetter till honom och mig och skulle innan bjuda ut honom på en drink. Det gick om intet, eftersom han bokat in en Paris-resa samtidigt som konserten skulle gå av stapeln.
Ikväll fick han en liten kompensation. Vi startade på 7 Flaskor, syster hakade på och det blev några goda drinkar ute i sommarsolen. Sen, kröp vi in i bio-mörkret och såg den här något skruvade, men charmiga filmen "Yesterday". Lite av konsert blev det nästan också, eftersom den innehöll mängder av sköna Beatles-låtar.



Jag fick faktiskt min första (och enda) Beatles-lp av brorsan, tror jag fyllde 9 eller 10. Det var "Sgt Pepper´s Lonely Hearts Club Band". Mitt intresse då var ganska svalt, jag hade ju HepStars som idoler!
Men ikväll blev jag galet sugen på att lyssna igenom alla låtar, det är riktigt, riktigt bra musik!
Kom på mig själv med att gå och nynna på "Hey Jude" när jag tog ut lilla vovven för sista kvälls-kiss-promenaden. Halvmånen lyste tydligt klar på himlen trots att kvällen var ljus, det doftade gott från lindens blommor och slaget gräs och luften var ljum och skön.

Rakt in i hjärtat!

Jag är ju en stor beundrare av det Sofia Sievertsdotter skriver. Idag gick hennes text på Instagram, rakt in i hjärtat. Behövs inga andra ord. Läs, bara läs!

Den inre hållningen är viktigare än den fysiska. Idag låt oss bära tillit och öppenhet i vår famn. Låt oss tacka i förväg för de kronor som livet vill sätta på våra huvuden. Låt oss minnas att vi har sol i hjärtat och händer att placera kronor på andra människors huvuden med. Låt oss minnas att livet är större än de omständigheter vi har omkring oss. Låt oss inleda och avsluta dagen med ett tack.

Auf Wiedersehen Mainhattan!

Auf Wiedersehen, sa hotellportieren, när han öppnade dörren åt oss i förmiddags. Vi hade våra resväskor packade och gick mot tågstationen, för att bege oss till flygplatsen.

Vi har tillbringat fyra dygn i staden Frankfurt. En stad med kontraster. Lyx och flärd och så djupaste misär. Jag är fylld av upplevelser som berikat mitt liv men också ögonblick som jag helst velat slippa, då vi passerat kvarter med människor utanför normen, människor som befinner sig på botten av samhället, prostituerade, knarkare, tiggare, uteliggare. Ögonblicksbilder som etsat sig fast på näthinnan, men som jag vill glömma. De foton som jag visar här, är de som jag vill minnas.

Mainhattan är ett passande namn för delar av staden Frankfurt. Här är skyskrapor så man kan tro att man är på Manhattan,

i alla fall till man kommer till äldre delar, och äldre fast nybyggda delar. Stora delar av staden blev förstörda under andra världskriget, men man har återskapat en del kvarter till ursprungligt skick.

Många kärlekspar har gått över järnbron och knutit band och slängt nyckeln i floden Main.

                                       
                        De här sötnosarna höll på varsin sida om en lyktstolpe, i ena änden av bron.

Mycket av den moderna arkitekturen är fräck och spännande!

Under ett nybyggt hus fanns rester av romerska byggnader kvar.

En glaskupol full av disco-kulor som glittrade vackert i solljuset.

Vi hamnade på en musikfestival, åt nyrökt lax och drack det läskande äppelvinet, en typ av cider från regionen, medan vi lyssnade på skön musik med gruppen Riddim Posse

Många promenader gjorde vi i de vackra alléerna längs floden Main.

Hotellet var 5-stjärnigt lyxigt, med pantrar som vaktade entrén,

kaffe-maskin på rummet. Frukost med guldkant. Vi kunde beställa precis vad vi ville, det fanns hur många te-sorter som helst, croissanterna var sådär ljuvligt frasiga och nybakade och så Prosecco. Jag var i himmelriket!

Den här Gazpachon med räkor smakade ljuvligt när temperaturen steg över 30 plusgrader.

För att inte tala om ölen. Eller Riesling-vinet från trakten!

En dagsutflykt till den vackra staden Mainz, ca 4-5 mil utanför Frankfurt. Här levde boktryckarkonstens fader Guthenberg.

Här åt vi också en klassisk wienerschnitzel på kalvkött, med sardell, tranbärssylt, citron och en gurk- och potatissallad på ett litet torg omgivet av gamla korsvirkeshus med en brunn med porlande vatten alldeles bredvid.

Nu är vi hemma i Uppsala igen, men jag ska tillbaka till regionen och någon gång uppleva Moseldalen på cykel! Därför säger jag Auf Wiedersehen!

Sol, regn och hagel!

Skulle träffa en god vän idag, ett halvår sedan sist vi sågs. Det är så med vissa man känt länge, man behöver inte träffas ofta,  när man ses tar man bara vid där man slutade senast och allt känns naturligt, roligt och självklart.

Men åren har ju satt sina spår. Vi ser inte lika unga och fräscha ut som på den övre bilden, börjar väl mer likna de mogna kvinnorna på den nedre bilden...

Men vad gäller sinnet, så är vi fortfarande unga!
Vi skulle tagit en cykeltur, men vädret var ostadigt, så vi tog bilen och bestämde oss för en promenad från Skarholmen och mot Vårdsätra på den fina spången/promenadvägen längs med vattnet. Himlen var blå och solen sken. Vartefter vi gick dök mörka moln upp, men vi kikade mot himlen och konstaterade att det nog blåste bortåt.
Det gjorde det inte! Inom fem minuter var värsta blåsten och regnet över oss. Vi tog skydd under en stor ek, men efter ytterligare 10 minuter började det hagla. Stora korn, som inte ekens krona mäktade hålla undan. Vi blev genomblöta, det rann in vatten i bh;n. Tillslut lättade det, vinden mojnade och vi kunde fortsätta. Med vatten kippandes i skorna och vattenrufsigt hår.
Men det blev en lunch-buffé på Skarholmens restaurang  Palazzo. Och efter två timmar av mat och prat var vi hyfsat torra. Då var det återigen solglitter ute på Ekolns böljor!

Och nu blir det uppehåll med skrivandet några dagar. Vi har fått hundvakt och ger oss ut på äventyr.

Rituals of the world

Om det inte vore för två vader som sticker upp (likt sugrör), så skulle man nästan kunna tro att detta är en drink!

För idag har jag och min vän Lena varit på Krusenberg och haft Rituals of the world. En fantastisk spa-behandling med extra allt!

Började med ett Karibiskt fotbad, med lime och kokos, medan vi åt färsk frukt. Sedan följde kinesisk bambuteknik på fötter och baksida ben. Djupgående rygg och nack-massage med olika tekniker,  såsom Lomi-Lomi, Hot Stone och Svenska klassisk massage utövades. Därpå en Balinesisk pressurteknik på framsidan av kroppen innan  ansiktsrengöring och massage avslutade det hela.

Närapå som pånyttfödda flanerade vi genom den ljuvliga lind-allén tillbaka mot bilen. Och eftersom lindarna precis börjat blomma, var det en njutning att bara gå där och andas in.

Så bilade vi hem till Lena, där vi dukade upp räkor och bubbel.

Min kropp njöt av att ta emot massage, och jag har bokat in en ny tid, första jobb-veckan i augusti!

Bli inte ledsen - bli en krigare!

Jag cyklade hem från ett yogapass med en klump i bröstet. När jag kom innanför dörren och maken ropade och frågade hur det gått, så brast rösten och tårar trillade.
Nej, jag borde väl inte gått, hade haft ont i ryggen sedan jag röjde i köksskåpen och inte blev det bättre av en natt i tält. Men jag ville liksom inte låtsas om det.
Maken satt och slö-tittade på ett program om Svenne Hedlund och Hepstars och jag drogs till de gamla låtarna och satte mig ner för att titta. Sen tänkte jag att, han har nog värre ont i ryggen än vad jag har, hans puckel har blivit hiskeligt stor sedan det begav sig på 60-talet, men inte klagade han för det.
I duschen gaskade jag upp mig och lovade mig själv att inte bli ledsen utan bli en krigare! Jag kunde göra både Krigare 1, Krigare 2, Sol-Krigaren och Vilande Krigaren i kväll.

Bättre att ikläda sig rustning och svärd och vara stark, än att sätta sig ner och gråta!

Nu ska jag tända stearinljus och duka fram te och nybakade limpsmörgåsar. Maken är på väg till Arlanda för att hämta hem yngsta dottern och pojkvännen som kommer från ett varmt och soligt Sicilien, hem till ett ganska kylslaget och regnfuktigt Sverige.