Glad-punkten!

Jag är en iakttagare när jag är ute och promenerar med lilla vovven! Något som t ex slagit mig de senaste dagarna är t ex följande; När man blir äldre, så krymper ofta kroppen och många får en lätt kutryggig hållning, liksom lite ihopsjunken. Detta är numera även ett faktum för unga personer, dom som går och tittar ner i sina mobiltelefoner vart dom än går. Lätt framåtlutade med axlarna och övre delen av ryggen som tillsammans med nacken och huvudet bildar som en banan. 

Många gånger har jag haft lust att ropa; -STRÄCK PÅ DIG, människa! 

Precis som min pappa ropade -LYFT PÅ FÖTTERNA,  när jag var liten och alltid hoppsade mig fram genom livet, men väldigt ofta stötte jag tårna i trösklar, dörrkarmar, rötter eller stenar, varpå det gjorde ont och jag fick springa till mamma och få tröst, eftersom pappa bara skrattade... (detta var en parentes, kom visst ifrån ämnet...)

Men inte ropar jag "Sträck på dig" åt någon annan människa, man får väl gå hur man vill. Däremot så får det mig att faktiskt sträcka på mig själv! För jag tänker att så där vill jag inte se ut eller bli. Så jag för mina axlar en liten bit bak och ner, sträcker upp huvudet och tänker fram min GLAD-PUNKT! Ja, du läste rätt; glad-punkt!

Det var ett ord som jag lärde mig och som jag tycker mycket om, av en gympaledare för ganska många år sedan. Hon pratade alltid om vikten av att sträcka på sig och vara stolt över sin glad-punkt. Den sitter på framsidan av bröstkorgen, mitt emellan brösten. Som hjärtchakrat. Tänker man att den ska "visas upp" så sträcker man automatiskt på sig och blir faktiskt automatiskt lite gladare!

 Glad känner jag mig också av att äntligen ha startat upp ett lite större stick-projekt. Efter att tidigare i somras ha repat upp en kofta som jag kommit ganska långt på, så tappade jag lite sugen. Har bara pysslat med små-projekt sedan dess. Men nu var jag redo, så igår inhandlade jag garn och gjorde tre olika provstickningar för att jämföra vilken kvalitet som kändes skönast!

Dagens "att-göra-lista" börjar ha prickats av rätt så bra; byta sängkläder och tvätta, städa, vovve-promenad, baka småkakor och göra moussaka. Nu återstår en till hundpromenad men så till den sista "att göra", som verkligen också är en "glad-punkt". Vi ska till äldste son med familj på pizza-kväll, de godaste pizzorna jag vet!