I don´t need therapy, I just need to go kayaking!

eller;

Camping is the answer!

(Who cares what the question is.)

Vi har nu återvänt till Uppsala, och det är inte utan att det känns lite instängt och torrt. Även om vi precis avslutat en trevlig grillkväll, tillsammans med svåger och svägerska.

För exakt en vecka sedan, satt vi och drack vin på en klippa i Gullmarsfjorden, tillsammans med dottern och hennes pojkvän. Vi hade då paddlat och badat, kikat på krabbor, maneter och säl i det saltaste vatten.

På söndagen bilade vi tvärs över landet till Gryts skärgård, där vi fick  fem underbara dagar tillsammans med goda vänner i en fantastisk natur.

Jag tror faktiskt inte att något går upp emot detta!

  

Konsten att njuta av livet. Efter kajaking.

Kvällsfrid. Djupa samtal efter solens nedgång.

                                                                     
                                                                          Solnedgång.

                                                        

                                                       Flatrökt ål på hembakat knäckebröd!

Spegelblankt hav!

Bilder från Harstena, en liten pärla! För mig, som ett Saltkråkan!

Nej, vi hade inte spegelblankt vatten hela tiden. Det blåste rätt ordentligt på tillbakavägen, och det var både tungt och lite halvläskigt i de höga vågorna över öppna farleder. Det gungade rejält i kroppen, flera timmar efter avslutad paddling. 

Men det här är svaret på hur man kan leva, uppleva och njuta i nuet. Paddling, camping och skärgård är verkligen Här och Nu!!

Margarita till Margareta

Fruntimmersveckan är här.
Idag firade vi vår yngsta, som har Margareta i mellannamn. Inte populärt, särskilt inte när jag spelade "Jag vill vara din Margareta", med Sten och Stanley, på hög volym i eftermiddags.
Men sekunden efteråt, bjöd jag på Strawberry Margaritas på altanen, och så ett litet paket till det, så jag tror att jag är förlåten.
Äldsta dottern fick vara med på skype från Göteborg, vi ställde paddan på bordet så hon riktigt fick sukta efter drinkar och chips!
Vi får fira henne på Kristina-dagen, nu på söndag. Bad henne klura ut någon drink som har anknytning till hennes namn!

Det blir ett uppehåll här på bloggen.
Imorgon ska vi fira min systers födelsedag. Tidigt, tidigt fredagmorgon beger vi oss mot västkusten för en paddelhelg med äldsta dottern och pojkvännen, och på söndagkväll  är det meningen att vi ska ut och paddla med goda vänner. Antingen fortsätta på västkusten eller styra kosan mot  S:t Annas skärgård, på östkusten. Väder och vind bestämmer åt oss. Det avgör också när vi kommer tillbaka till stan.
På återhörande!

Ljuvliga julikvällar!

God mat och god dryck i goda vänners lag. Finns det nåt bättre??

Igår förmiddags bilade vi ut till Östra Lagnö för att för första gången besöka min kusin med familjs nya sommarbostad.  Dom har köpt en 14000 kvadratmeter stor sjötomt och håller på att förvandla den till sitt sommarparadis. Massor av hårt arbete (och pengar) ligger framför dom, men samtidigt blir det en investering både för familjen och ekonomin.
I går kväll satt vi och såg solen sjunka bakom några skärgårdsöar, samtidigt som vi intog pinfärsk torsk med skirat smör och färskpotatis och massor av vin. Vi kurade skymning vid den sprillans nya ute-ved-globen. Hög stämningsfaktor.

Idag åt vi frukost med sjöutsikt och fick sedan en rundtur med båten innan kaffe och hemfärd.
För ikväll har vi haft finbesök från Norge.  Vi styrde upp middag i trädgården för 13 personer, och kvällen avslutades med kortspel och öl. Gott om skratt och en fullmåne som lyste klar och vänlig på natthimlen.

Hur jag älskar dessa ljuvliga julikvällar!!

Må eller leva

Så spännande med barns språkutveckling!
Vår lilla Eric 2 år, sa inte mycket till för ett halvår sedan. Sedan har det gått med en rasande fart. Nu pratar han nästan jämt, inte alltid förstår man vad han säger, men det går helt klart framåt. Det senaste är att han upprepar det sista ordet i varje mening man själv säger.
Det är så roligt att prata med honom, han frågar så mycket och är nyfiken och suger åt sig, liksom en svamp.
Han vet att det egentligen heter farmor och farfar, men han fortsätter att säga emmo och fafa.
Idag på eftermiddagen har vi haft  födelsedagsmiddag för sonen som fyllde 30 år igår, När den kylda proseccon var upphälld skulle vi sjunga "Ja må han leva". Eric satt i mitt knä och sjöng med klar och tydlig stämma; Må eller leva, må eller leva. 
Man får väl hoppas att det inte är Jantelagen som redan präglat honom, jag menar, att du måste välja mellan att må och att leva......

Ikväll är det barntomt, efter fyra intensiva dagar. Huset är städat och tyst och vi sitter och dricker te.
Ska bli skönt att krypa isäng, I natt sov jag i en 90-säng med en 1-åring och en vovve, och den som hade minst plats, det var jag!

Life is short, live it!

I morse, vid frukostbordet, satte maken nästan teet i vrångstrupen! Vi satt med varsin tidningshalva och han ögnade, som alltid, igenom dödsannonserna. En jämngammal man, som han kände väl, under sin tid som fotbollstränare, hade gått bort. Tänk på cancerfonden, stod det i undertexten. Maken ryste till i hela kroppen och blev märkbart berörd.Den kommer närmare, döden!

           Och tiden går fort. Se bara på denna bild;

Tagen alldeles nyss? Nej, för 28 år sedan! Idag fyller den lille, blonde parveln 30 år! 

I helgen är vi barnvakt åt hans två barn, 1 och 2 år, så att han själv får ordna med fest.

Men livet är inte oändligt, vi vet inte när det tar slut....

Sommarlycka!

Min tanke för året 2016 var att försöka leva mer "här och nu",  Kan säga att ett bättre sätt att leva "här och nu", är att umgås med barn.

Visste jag det när jag var hemma med mina egna barn? Eller var det bara ett "jagande" då, så många måsten och så mycken längtan efter annat att uppnå? Jag vill tro att det inte var så, att jag njöt av stunderna, Men sanningen är nog att jag då och då kände mig låst och instängd, var trött och längtade efter annat. 

När jag inte fick sova på nätterna pga barn som vaknade och skrek, när jag fick mjölkstockning och sårade bröstvårtor och det var en plåga att lägga barnen vid bröstet. När pojkarna ständigt blev osams och bråkade, när allt i köket var kladdigt och smuligt, man inte hann diska undan efter maten eller plocka undan leksaker som låg över hela lägenheten, smutshögarna växte liksom grushögarna i hallen... Det var inte alltid så enkelt att tänka på "här och nu" då!

Det är kanske fördelarna  med att vara farmor istället för mamma.
Jag har samlat många fina ögonblick i umgänget med mina barnbarn idag. En aktiv dag, men när tiden inte spelar någon roll, utan den är avsatt för att bara vara med barnen, så ger det så mycket tillbaka.
Se bara på bilden med lille Eric som håller i smultron på strå. Sommarlycka! Stund att spara till vintermörkret sänker sig!

Full rulle

Jag tycker om att sätta på radion på morgnarna. Dock tycker jag inte alltid om vad jag hör!

T ex Radio Uppland, i synnerhet när dom lagar mat på radio. Det är bland det sämsta jag kan lyssna på. En mixer som körs, två som pladdrar på om dofter, smaker eller olika kryddblandningar. Totalt ointressant.
I morse bytte jag till P 3. Där var det ett program där man skulle ringa in och gissa på från vilken film den uppspelade sexscenen utspelade sig. När det visade sig att den aktuella scenen var från en tecknad film "Family guy", då bytte jag kanal igen.
Mix Megapol och Rix Fm, kan vara ok, men jag är så less på reklamen.
P 2 spelade bara klassisk, dyster musik.
Det slutade med att jag satt och lyssnade på P 1 och sjöväderrapporten.......

Annars har dagen varit väldigt aktiv!
Med en 1-åring och en 2-åring är man väldigt mycket "här och nu".
Vi har plockat tistlar och lekt att det var igelkottsbebisar, vi har blåst bort maskrosfallskärmar, vi har byggt en stad i sandlådan, gungat gungbräda, åkt sparkcykel och trehjuling, blåst såpbubblor, klättrat på berg i skogen, byggt en koja, åkt rutschkana, lagat mat av grus och blad, sjungit, dansat, lagt pussel, byggt garage av duplo, lagt pussel, målat med kritor, bakat med playdo-deg, dansat, sjungit, samlat sniglar, lekt med nyckelpigor, sparkat boll, kastat boll, plockat vinbär, sprungit ikapp, lekt tagare, spelat innebandy med trädgrenar, grävt med grävskopor, kört med bilar, lyssnat på spotify barnvisor osv osv.

Ikväll har äldsta och yngsta barnet varit hemma på middag men nu har alla åkt till sitt, och det är bara jag och vovven hemma.
Dags för en liten kvälls-kisspromenad innan sömnen.
Imorgon bitti ska vi hämta hit barnbarnen igen!

Halvvägs

Idag har jag gjort halva tiden av min sommarledighet.
Blev lite förskräckt när jag insåg det, eftersom jag tycker att min ledighet precis börjat!
Men så ringde jag och pratade med min väninna i Norge. Hon jobbar fortfarande, går på ledigt från nästa vecka och har bara tre veckors ledigt.
Jag förstod  då att jag inte ska klaga. Njuta och fokusera på det jag har kvar, inte på det som gått!

Det är ju lite som livet, Jag har betydligt mindre tid kvar än vad jag levt hittills. Men det gäller att fokusera på åren som är kvar, inte på de som passerat.

Än är det sommar kvar, än finns tid att göra och uppleva.

Maken åkte i morse iväg på sin årliga golfresa med tre andra golfare. Han var som ett barn på julafton när han skulle iväg!

Själv roar jag mig också med golf ikväll! Jag kikar på Lasse Åbergs film "Den ofrivillige golfaren" på tv.

De sju dödssynderna

Girighet lär vara en dödssynd. Idag har vi minsann haft en liten Light-variant av denna....

Vi gjorde oss i ordning för en dag i blåbärsskogen.
Maken hade övertalat mig att använda bärplockare. Jag har annars stått på mig och plockat blåbär för hand, ett och ett. I fjol plockade maken med bärplockare och idag överöste han mig med dess fördelar; du plockar snabbare, du får mindre ont i ryggen och du blir inte så blå om händerna.
Ok, jag ger det en chans, svarade jag.
I början var jag inte alls förtjust, det var hafsigt och slafsigt, inte det där rofyllda som bärplockning för hand kan vara. Ingen mindfulness alls.
Till saken hör att det i år är ett ovanligt gott blåbärsår. Skogen dignar av bär, det är bara att "gå ut och hämta".
Efter ett tag upptäckte jag fördelarna. Det går otroligt mycket snabbare, man förflyttar sig över ett större område och sträcker på kroppen oftare, vilket faktiskt leder till mindre ryggvärk.
Man blev som besatt och ville bara ha mer och mer, kunde liksom inte sluta.
På 1 1/2 timme hade vi plockat 14 liter bär, då var våra medhavda hinkar fulla!!
Vi pratade båda om att girigheten liksom slog rot i oss!

Mörka moln tornade upp sig och regnet började falla, så vi drog vidare till en annan skog för att leta svamp.
Där hade vi inte samma "jaktlycka", men fann i alla fall tillräckligt med kantareller så att det räckte till varsin macka som förrätt nu ikväll.
Regnet tilltog, och vi fick återvända hem och inta vår matsäck under tak, på altanen.

Eftermiddagen ägnades åt rensning av bär. Det tog längre tid än att plocka.
Två hela sommarprogram hann vi lyssna igenom innan det var klart. Vi satt under altantaket. Där blev det meditativt; lite som jul- och nyårshelgens pusselläggande. Vi satt och lyssnade på bra radioprat, plockade med bär och skräp och småpratade. Riktigt mysigt!

Hade vi kanske en liten Light-variant av dödssynden Frosseri också, när vi sent omsider smaskade på vår kantarelltoast med en god ale till förrätt. Intog en halstrad tonfisk med risotto med spenat och tomat och drack vitt vin till varmrätt. Och så avslutade med färska blåbär och glass till dessert..

Och Lust, ja det kände vi till varann när vi satt och jäste i tv-soffan.

Lättjan rådde jag dock bot på, eftersom jag inte lämnade disken till imorgon, utan nyss tagit itu med den.

Och av högmod, avund och vrede syntes inte ett spår!

Resor berikar!

Hemma med tvätt, matlagning, trädgårdsrensning och allt annat plock som finns i livet går tankarna tillbaka till förra veckan.

Morgonsimningen i den blå, mosaikklädda vackra spa-poolen.
Den färskpressade juicen och de lätta, frasiga croissanterna till frukost.
Cyklingen på serpentinvägar och uppförsbackar, när svetten svider i ögonen, men också de kilometerlånga nerförslutningarna där vinden fläktade skönt.
De små byarna med sina vackra stenhus med fönsterluckor och dignande blomprakt i de vackraste färger.
Äldsta barnbarnets pärlande skratt i poolen, då han fick spruta ner farmor med vattenkanonen.
Vandringar genom oändliga oliv-, apelsin- och citronodlingar på omsorgsfullt lagda sten-terrasser i det kuperade landskapet.
Doften av pinjeträd.
Cikadornas öronbedövande ljud.
Lunchen med det svala rosévinet till den chilistarka gaspachon och de fräscha oliverna.
Solen som gick ned precis bakom fyren och färgade himlen orangeröd.
Den varma sanden som brände mot fotsulorna på vägen från solsängen ner till det turkosblå medelhavet som svalkade skönt mot solbränd hud.
Glädjen och känslan av "här och nu", när vi alla 13 satt samlade runt bordet och skålade med cava.
Stunden då yngsta barnbarnet bajsade, precis när sonen svingade upp honom med bar stjärt i luften.
Gin o tonic, frågesport eller yatzi på balkongen innan det var dags för att gå ut och äta middag.
När jag satt ensam i mörkret utanför hotellet med två sovande barn i vagnar och två grodor i dammen började kväka högt och skrämde mig.
Då yngsta dotterns pojkvän gått för att få en badmadrass uppblåst på en butik och kom tillbaka med isglass till alla, min första isglass sen jag var barn.
Klockorna från de skuttande getterna i de branta sluttningarna när vi en varm eftermiddag promenerade upp till fyren med vidunderlig utsikt över hela byn.
"Mellan-barnbarnet" som stoppade i sig 14 stycken spanska köttbullar efter en portion pasta, och för varje tugga mmmm-ade belåtet.

Och fler, fler ögonblick som dyker upp som en film på näthinnan.
Resor och miljöombyten kan verkligen berika.
Och att dessutom få dela det med sina nära och kära, gör mina minnen än mer betydelsefulla!

En glimt från mitt familjealbum

På 70- och 80-talet var Mallorca, för mig, lika med grisfest, typ första Sällskapsresan! Efter att nu ha tillbringat en vecka i den lilla idyllen Puerto Soller, tillsammans med familjen, kan jag intyga att av grisfest syntes inte minsta spår!

Jag känner stor kärlek till hela min familj och framförallt till min älskade make, som såg till att denna resa blev av!

Alla samlade till middag!

Många restauranger längs strandpromenaden.

Cyklade mountainbike för första gången i mitt liv.

Smala gränder i Fornalutx

Stranden utanför Deia.

Poolhäng med far och dotter.

På slingriga bilvägar, utsikt mot Cala Tuent.

Med solskydd kan alla vistas på stranden.

Eftermiddagspromenad innan Sangria.

På lätta motorcyklar.

Solnedgång.

m

Frihet.

Vandring med utsikt.

Hotellet var ursprungligen ett gammalt kloster, där munkarna pressat oliver till olja.

Nu varsamt tillbyggt och renoverat med en fin spa-del.

Påväg för att leta middagsställe.

Barnbarnen trivdes på lekplatser...

...och i poolen.

Det blev en hel del cava under veckan!

Maken och jag.

Sommarfötter.

Näst äldste son Johan med sin Annika.

Äldste son Gustav med sin Madeleine.

Yngsta dotter Ingrid med sin Halsho.

Äldsta dotter Karin med sin Nicklas.

Sömnig by Biniaraix.

Kvällspromenad med Eric

I slutet av vägs ände stod en farbror och pressade apelsiner.

Fina  vandringsleder.

Hotellet i kvällsbelysning.

Yatzi.

Stranden Torrent de Pareis.

Dignande apelsinträd och frodiga olivlundar.

Fantastiska bouganvillior.

Goda måltider med mallorcanskt vin.

Sista måltiden på semestern, kvällen innan flyget hem.