Visserligen återstår det ännu några dagar av 2019, men fr om imorgon och några dagar framöver kommer jag att vara bortrest, så idag blev en lämplig dag att göra bokslut för året.
Kröp upp i soffhörnet, tände några ljus, hällde upp ett glas vin och satte på Spotify-listan med min mest spelade musik under året.
Mantrat jag satt för 2019; "Livet är alltid på Din sida", det jag broderat på almanackan, fick nog en lite annan innebörd än jag tänkt mig. Redan i mitten av januari skadade jag knät och blev sjukskriven en vecka. Rehabilitering i form av sjukgymnastik och vila, men också otålighet och frustration, och möjligen lite överansträngning och felbelastning vilket ledde till ryggproblem. Hela våren-sommaren-hösten, följde besök hos läkare, sjukgymnast, olika typer av röntgen, kinesolog och ortopeder.
Det har varit svårt att acceptera mitt nya jag. Där träning inte längre finns i mitt liv som tidigare. Där jag alltid måste försöka parera och vara försiktig med olika rörelser, men att det aldrig är självklart vad som är orsak och vad som är verkan. Där värk blivit en ständig följeslagare.
Begreppet "livskvalitet" fick en helt ny innebörd.
Har allt som sker i livet en mening?
Sådant har jag funderat över.
Året har bjudit på många fantastiska ögonblick och trevligheter. Bägge döttrarna tog examen, ena dottern köpte drömhuset i Insjön tillsammans med sin dalmas. Yngsta barnbarnet döptes. Näst äldste sonen blev av med sitt jobb pga konkurs, men hann bara gå arbetslös en månad innan han blev anställd på ny arbetsplats. Äldsta dottern fick vikariat på Leksands kommun. Yngsta dottern kom in på Master-utbildning och fortsätter studera i Borås. Maken och jag har gjort roliga resor/utflykter till västkusten-Norge, Frankfurt, Skåne, en "spännande" kajakpaddling runt "Saltkråkans" vatten, Malmköping och Grythyttan. Jag utkasserade två innestående 60-årspresenter i form av olika föreställningar och middagar. Maken har avvecklat sin verksamhet och bytt lokaler och litegrann inriktning. Och nu har vi firat en underbar jul med hela familjen i Insjön.
Så visst har jag ett härligt liv!
Och jag har broderat ett nytt kalenderomslag för 2020.
Där känslan/mottot blir att ta tillvara stunderna. Livet pågår här och nu. Att utgå ifrån hur det är och göra det bästa av situationen.
Eller som Sofia Sievertsdotter skriver;
Vi lämnar ett år som betytt olika saker för oss och som placerat utmaningar och gåvor längs vår väg. Vi har förmodligen känt oss nedstämda och besvikna, men också levande och nyfikna. Oavsett vad vi har varit med om har vi alla berikats och förlorat, hänförts och förfärats, lyfts och blivit lyfta. Och vi är fortfarande här. Att vi lever borde få oss ned på knä varje dag, ur tacksamhet för kroppar som bär, människor som stöttar och glädje som fortsätter att fylla oss.
Nu kommer jag att ta en paus härifrån. Återkommer någon dag in på det nya året!
