Jag ska vara glad och snäll!!

Det är så mycket som rör sig i mitt huvud! Tankar och funderingar kring stort och smått. 

Fast vad är egentligen stort och vad är smått?? Små händelser kan för mig personligen vara jättestora, och stora händelser kan för mig personligen kännas mindre betydelsefulla och på så sätt bli små.

I dag är vi "barn-barns-fria". Vi startade dagen med gym och efter morgon-te, så satte vi igång med att rensa/städa vårt källarförråd och samtidigt städa bort julen.

Och nu när mörkret sänkt sig så sitter vi och slappar med varsin glögg-martini, så snart är även glöggen väck!

På gymmet blev jag dock varse att vi "varit med barnbarn"..... Jag åkte pulka-tåg med tre barnbarn häromdagen, och min pulka hamnade på ett gupp i backen. Så jag flög alltså upp i luften och hamnade med en hård duns på marken nedanför. Det kändes i rumpan vill jag lova. Men vilka skratt det utlöste, så jag kände att det fick jag verkligen bjuda på.

För vi var väldigt mycket ute och idkade vinteraktiviteter. Men däremellan satt Jennifer 10 år, och jag och startade upp arbetet med att sy en Gås. En gose-djurs-gås. Hon hade önskat sig och fått tyg i julklapp, och utifrån en bild hon hittat så ritade vi mönster, klippte till och startade sy. Hon är en läraktig elev, så det är väldigt roligt för farmor att "undervisa".

 

Men som sagt, vi var väldigt mycket utomhus. Det var pulka- och skridskoåkning tillsammans med kusinerna. Det var igloo-bygge modell gigantiskt. Snön förvandlar verkligen landskapet till ett "aktivitetscenter"!!

Och så fick dom laga middag varsin dag. Och vi spelade kort. Och vi hade filmkväll med popcorn. Och det skulle spelas fyrhändigt piano. Och det skulle berättas spökhistorier innan läggdags.

Vi bjöd också hit kusiner med föräldrar på ute-lunch. Det är jätteroligt med den nya stekhällen, och allt smakar ju så gott utomhus. Att man sen luktar rök om kläder och hår, det hör till! 

Mitt äldsta barnbarn fyller 12 år om en månad, och det börjar verkligen märkas ett stråk av för-pubertet. Det är en brytningsperiod. Han vill på något sätt fortfarande vara liten. Innan dom skulle hit, skrev han t ex i ett meddelande; - Farmor, kan vi åka pulka och skridskor? Farmor kan du läsa för oss innan vi ska sova?  Och han vill göra allt det där vi gjorde då han var mindre, men samtidigt så har han numera inte samma tålamod. Han börjar få tonårsålderns rastlöshet i sig. Och när vi hade som roligast i pulkabacken med småkusinerna, och det kom tre tonårspojkar till samma backe, då ville han plötsligt gå hem för "att han var trött", han tittade hela tiden på dom äldre och höll sig för sig själv.

Det är allt bra sorgligt, tycker farmodern. Men jag vet ju att det helt enkelt är tidens gång. Det har i alla fall varit mysigt att ha dom här.

Och samtidigt är det skönt när dom åker hem och vi får rå oss själva.

Det är bara så det är!

I onsdags kväll fick jag "ledigt" och mötte upp mina f d kollegor på 7 Flaskor. Dom hade haft sin första arbetsdag, och berättade bl a om ett nytt projekt som går ut på att skapa tryggare och mer inkluderande lärmiljöer genom proaktiva strategier för att främja positiva beteenden, stärka relationer mellan elev och personal och förebygga psykisk ohälsa. När jag fick höra ett praktiskt exempel; -Du ska inte berömma en elev för vad han/hon åstadkommit, men du ska berömma en elev för att han/hon kommit i tid, eller haft med sig material. Då kände jag hur jag nästan fick klåda över kroppen. Och återigen är jag så oerhört tacksam över att jag inte längre arbetar!! (Säkert har projektet många goda sidor, men jag har varit med om ett antal projekt som skulle leda mot samma mål som detta) Sunt förnuft och vanlig medmänsklighet, det var alltid mina ledord, när jag var lärare och såklart även som "vanlig medmänniska"!!

Nej, jag menar inte att raljera, men jag tycker att man ibland "går över ån, efter vatten".

Men det är ju "andra, nya tider" nu, så kanske är mina tankar gamla och mossiga......

Nåja, det står jag för i så fall.

Fast å andra sidan, så hade jag tänkt att jag under 2026 inte ska "tycka saker högt" om andra människor. Såtillvida att det inte är något positivt, som kan komma andra människor till gagn. Om inte, så ska jag bara hålla mina tyckanden för mig själv.

För jag ska ju vara glad och snäll!