Blivit lyft och inspirerad!

Igår kom jag mig äntligen för att avlägga ett besök på K A Almgren sidenväveri på Repslagargatan/Södermalm i Stockholm.

Ett museum och faktiskt fortfarande aktivt sidenväveri, det enda som finns kvar i Norden, verksamt sedan 1833. Visserligen inte aktivt i någon större omfattning, men ändå. En kvinna arbetar med att väva på de gamla jacquard-vävstolarna, ett gediget hantverk som det ligger oerhört mycket arbete bakom. 

Vi fick en intressant visning av en kunnig museipedagog och sedan stannade vi kvar och botaniserade runt i den fasta utställning, där det fanns mängder av tygprover, sjalar och ordensband från väveriets storhetstid och berättelser om och intervjuer med f d arbeterskor. För det var främst kvinnor som arbetade här. 

Även om man inte är vävintresserad är detta ställe väl värt ett besök!

På eftermiddagen gick vi sen till Sven-Harrys konstmuseum i Vasastan. Sven Harry, som för övrigt gick bort i måndags. Jag ville se utställningen Livet och trasornas väv, som jag hört och läst mycket om sedan den invigdes i slutet av september. Som det står i texten till programmet; Utställningen är en hyllning till vävstolen - ett avgörande redskap som burit minnen, mönster och berättelser genom århundraden. Här binds trådarna mellan hand och tanke, historia och samtid, individ och kollektiv.

Fotot föreställer den skickliga Helena Hernmarcks stora bildväv Skogen, och den inger verkligen känslan av att man befinner sig mitt inne i skogen. Och visst fanns det flera fina vävar, men även många i mina ögon fula, nästan slarvigt gjorda, och jag ifrågasatte urvalet till utställningen. Plus att jag blev ganska provocerad av texterna till respektive väv. Där mycket bara kändes som ordbajseri, att få något att framstå som större och märkvärdigare än vad det faktiskt var. Men jag är ju ingen konstkännare eller museimänniska, så vad vet jag...

Oavsett tyckande, så var jag mycket nöjd med min dag, det är verkligen viktigt och välgörande att ta sig iväg och besöka utställningar av olika slag. Det lyfter och inspirerar. 

Kanske därför jag idag vävde ut min löparväv! Så nu är min vävstol tom igen och jag får väl fundera ut vad jag ska sätta upp härnäst. 

Men vävstolen får vänta för nu ska jag först ta och svänga ihop en finmiddag, eftersom vi firar 46-årig förlovningsdag just idag.