En fläkt av Provence....

Nu har jag flätat makens egenodlade vitlökar, och de hänger på tork i köket. Det kändes lite som att få en liten fläkt av Provence. Ett landskap som etsat sig fast i mitt minne, sedan maken och jag cyklade från Dijon ner till kusten genom Provence. Vi var unga och nykära och vi tog oss genom Frankrike på en tandemcykel med tält och packning i en kärra efter. Vilka minnen!

Jag vill inreda så här;

 

Det robusta och färgglada porslinet med så vackra mönster,

liksom de provencalska tygerna, handtryckta i alla möjliga färger och mönster. Jag köpte två stora dukar på vår resa, men de är så flitigt använda att dom är utslitna. Kanske inte så konstigt, med tanke på att resan gick av stapeln för 44 år sedan....

Och den ständigt närvarande lavendeln! Som dekoration, i potpurri, i små skorpor, i  tvålar, i doftljus.

Men från Provence till Uppsala. Nu blir det middag med Norsk lax, ris från Kina, vin från Portugal på porslin och i glas från Finland. Och kanhända blir det Allsång på skansen som underhållning.

Inte så värst mycket Provencalska fläktar där...

Och i morgon kväll ska vi ha en liten middagsbjudning för  våra grannar och fira att vi har bott i våra radhus i exakt 30 år i sommar!

Jag har sammanställt en liten quizz med frågor från 1995.

Det känns länge sedan, även om Provence-cyklingen var ännu längre sedan.

Väldigt mycket har för övrigt hänt för väldigt länge sedan.....

 

16:8-fasta

 Jag har växt upp med att "Frukost är dagens viktigaste mål", och jag har alltid älskat att äta frukost. Så när maken för ungefär ett år sedan bestämde sig för att han skulle anamma 16/8-metoden, dvs att äta under 8 av dygnets timmar och fasta resterande 16 timmar. Det innebar att han hoppade över frukosten och åt en lunch först kl 12 och middag före kl 20. Då tänkte jag att; Gör det du, för mig är frukosten helig! 

Men så på våra resor så har vi haft hotellbokningar utan frukost och startat dagen med bara svart kaffe, och jag började plötsligt känna att det fungerade väldigt bra. Min mage mådde toppen och jag var inte alls hungrig. Det innebar förstås att jag inte bara kunde ta en kaffe och bulle till lunch, utan att jag åt vanlig mat, eller fil och granola, dvs mer "ordentligt",  men det kändes bra på alla sätt.

Att maken började med detta, beror på att han vill hålla blodsockret på en jämn nivå och slippa åldersdiabetes, vilket hans far hade. Han har gått hos läkare och tagit prover med jämna mellanrum, och detta passar honom, hans prover har bättre värden efter att han anammat den här dieten.  På vår resa till Normandie var jag utan frukost hela tiden. Och fr om första juli, så har jag skippat frukosten och ätit mitt första mål mat kl 12. Och jag mår alldeles utmärkt!

T om så att när vi i förra veckan kände att vi "var tvungna" att äta frukost, för vi visste inte om vi skulle äta lunch, så kändes det konstigt att stoppa i sig ägg och smörgåsar på morgonen. Tänk så fort man vänjer sig!!

Inget är ju skrivet i sten, men i detta nu, så är det här "min melodi"!

Sen betyder ju inte det att vi för övrigt är några "renlevnadsmänniskor"!!

Idag blandade jag t ex till varsin Aperol Spritz! Tänkte att vi "skulle fira" att målningen av huset är helt färdigt! Jag har t om hunnit putsa alla fönster som bar spår av målartvätt och målarfärgs-stänk. 

Det tredje glaset tillhör äldste son, som kom förbi med sina tre barn påväg från lekplatsen. Han har startat sin sista semestervecka  och hade inget emot att skåla med oss.

Hans tre barn fick Pepsi och popcorn, mellanbarnet hade dessutom namnsdag, så det passade så bra!

Bjuder även på en bild från igår, när tre av barnbarnen var hemma hos mig, medan resterande familjemedlemmar var på Sirius-Öster, fotbollsmatch. Vi hade pysselverkstad här hemma och tillverkade drömfångare, en aktivitet som 4-åringen tog på stort allvar!

Och nu ska jag värma på gårdagens rester och korka upp en flaska röd Rioja. Vi har "ätfönstret" öppet, 2 timmar till!!

Augusti-söndag

Via Västerås i torsdags eftermiddag bilade vi till Övermo/Leksand till äldsta dotter med familj. Där och på Hjortnäsheden har vi sedan tillbringat 2 dygn. Jag har passat lilla Majken och maken har bistått med målning av huset som ska bli familjens framtida bostad.

Vi har sovit i vårt tält på tomten i Övermo. 

Det är ett rent nöje att vara sällskapsdam till den lilla (snart) 2-åringen, som ger så mycket kärlek. Och det kändes sorgligt att säga hej då och bila hem i går, ner hennes underläpp började darra och ögonen tårfylldes. 

                                                      

Tältet fick hängas upp på tork, eftersom det regnade hela natten mot lördagen och hela dagen i går. Här hemma i Uppsala var det fint väder och vi satt ute och åt middag och fick tända ljuslyktan för första gången. Det är augustikvällar nu, och det märks på ljuset! Mysigt det också.

Idag fortsätter maken att "utmana mina rädslor". I dagarna två har han stått på byggställningar i Leksand och målat högt upp. Nu har han bestämt sig för att måla hela vårt hus "eftersom det finns färg kvar", så nu har han rest höga stegen och satt igång med vår baksida. Som egentligen inte behövde målas... Så balanserandet är inte slut riktigt än, och jag får bara försöka tänka positivt = det är klart att det kommer att gå bra.

Om några timmar ska han iväg på fotboll, och jag ska passa tre barnbarn, vars föräldrar är på fotboll. Tills dess ska jag packa ihop det nu torra tältet, sovsäckar och liggunderlag, hänga tvätt och förbereda dagens middag.

Sista skälvande juli-dagarna

 Sommarmoln på sommarhimmel. Varmt i vattnet. Orm i vattnet.... Kortspel på filten. Kalla pannkakor och iskaffe. Vem kan hoppa bomben bäst? Vem simmar snabbast? Var bottnar jag? 

Se där, en sommardag av den bättre sorten.

Medan maken drog iväg och spelade golf så följde jag med äldste sonen och tre glada barn till Björklinge-badet. Och det var ovanligt lite folk, för att vara i semestermånaden Juli. Har folk redan tröttnat på att bada, efter de senaste veckornas varma väder. Sonen började undra om det var något med vattnet, man har ju flaggat för algblomning på många ställen, men det fanns ingen information om det på nätet, och vattnet var klart.

Nu hänger baddräkt och handduk på tork. Jag har duschat, jag har bakat en paj och chokladkolakakor. Dock inget som vi ska äta ikväll, för vi har blivit hembjudna till son med familj på middag. Han har lovat smårätter med bl a pilgrimsmusslor, råbiff och bruschetta och så Franciacorta därtill. Inget man tackar nej till i första taget!! (Inte i andra heller...) 

Imorgon bär det av till min bror i Västerås! Sen får vi se!

Sista skälvande juli-dagarna

Roat mig

 Idag har jag verkligen inte kommit upp i många steg, enligt mobilens stegräknare, Visserligen har jag den inte på mig hela tiden, och jag har sprungit en del upp och ner och runt i huset, t ex så dammsög jag undervåningen och våttorkade trappen nyss, men ändå. 497 steg står det......

Nej, för jag har suttit i mitt arbetsrum och haft så roligt! Och "roligt" är i mitt fall, att få knåpa med textilt hantverk! Så först färdigställde jag den lilla handdockan i form av ett lejon och sedan knåpade jag ihop en käpphäst av rester från gömmorna. Båda dessa ting, ska yngsta barnbarnet få i 2-årspresent om ca 2 1/2 vecka. Lejon, eftersom hon är född i detta tecken och käpphäst, eftersom hon var så intresserad av hästarna vid badplatsen i Danmark och hon och jag tog varsin pinne och "red" längs sandstranden. Hon ropade Hoppla, gnäggade som en häst och skrattade så hon kiknade när vi hoppsa-stegade tillsammans. Mamman är inte helt förtjust, hon vill nämligen inte att dottern ska börja få häst-intresse, men en liten käpphäst är väl ändå rätt så oskyldig?!

Nu ligger två paket iordningsställda och det är bara ett födelsedagskort att knåpa ihop. Vilket också är skoj, men det är ju ingen brådska.

Och visst kunde jag ta en promenad nu, innan jag ska börja med middagen, men jag har faktiskt ingen lust. Det blåser rejält och kommer regnstänk i luften. Det får bli en lat dag, idag!

Lycka och lyx!

Det infinner sig en skön känsla av tillfredsställelse när man får skörda i trädgård och natur. Och jag som trodde att jag som vuxen skulle vilja bo i lägenhet. Nej tack, så länge det fungerar vill jag ha en trädgård att kliva ut i. Känna gräset under mina bara fötter. Och som idag;

Plocka upp vitlök och hänga på tork. Tanken är att jag ska göra en sådan där fläta av blasten, som vi såg när vi cyklade i Provence för 45 år sedan.

Och plocka av hallonbuskarna, som på bara några år, ger riklig skörd. Vi styckfryser de finaste för att ha till dekoration längre fram.

Sen blir inte allt som man tänkt.... Av min prunkande blomsterrabatt, är det bara ringblommorna som finns i mängd. Av Praktvallmon och Malvan finns bara en planta av vardera. Men visst är den praktfull den enda vallmon!!

Och så kan man ju "skörda" i skogen! Maken var iväg på eftermiddagen och plockade 3 liter blåbär.

Jag har också plockat ruccola-sallad och salvia till  kvällens kycklingpasta.

Det är lycka och lyx! 

Ingen oro skymmer sikten för livet

Jag vet att man inte ska oroa sig!

Jag har själv sagt till min dotter; Att oroa sig, är som att betala ränta på ett lån man inte tagit.

Jo, jo visst kan jag låta klok och veta bättre.

Men så kommer det tillfällen när inget av det där lyssnas på!

Som idag, när maken ställde upp den höga stegen ovanpå sin egenbyggda trä-ställning på altantaket, för att sedan klättra upp längs med vindskivorna på takpannorna, ca 9 meter högt. Utan någon form av skydd. Här skulle det skrapas och grundfärgas. Det är brant och han är höjdrädd. 

Jag såg de allra värsta scenarierna framför mig. Hade en lärarstudent för många år sedan, vars man ramlade ner från ett äppelträd och bröt nacken. Dylika hemskheter dök upp i min hjärna, och jag stod där och grinade och släppte honom inte med blicken. Inte för att det hade någon effekt på själva handlingen, utan för jag helt enkelt inte förmådde göra något annat.

Nu är det grundmålat, och han skulle nyss gå upp för att lägga första lagret av färg, men termometern visade för många plusgrader, så det får skjutas på till morgondagen.

Så jag har fått en liten frist och kan slappna av.

Imorgon får jag ta nya tag....

 

Lilla vovven blev hämtad vid lunchtid idag, och jag ägnade eftermiddagen åt att sticka klart ett lejonhuvud, brodera nos och ögon och knyta fast manen. Inget som sätter oro eller skräck i någon annan människa. Möjligen blev jag en smula stel i nacken, men nu har jag vevat armar och sträckt ut kroppen, så nu börjar blodtillförseln mjuka upp stelheten.

Jag har precis bakat ut ett bröd och vi ska grilla varsin biff och korka upp en flaska rödvin, att avnjuta i trädgården i skön sommarkväll, alltmedan tornseglarna svirrar runtomkring och ingen oro alls skymmer sikten för livet!

Barndomsminnen

 Jag är vuxen, visst är jag det. Men inom mig har jag fortfarande så många åldrar. Från det jag var liten flicka, till tonåren, till ung vuxen med kärleksbekymmer och glädjeämnen, till småbarnsåren, till tonårsmammans våndor, genom karriär och diverse jobbiga livshändelser och fram till nu. Allt finns ju där inom mig, lagrat.

Och i går kväll, när vi åkte ut till Björklingebadet och jag gick och badade med 10-åriga barnbarnet medan maken gjorde upp eld för korvgrillning, så dök flashbacks från barndomen upp. Alfred ville lära sig att dyka, och jag -som aldrig kunnat dyka- gav tips och peppade. Det var känslan som poppade upp i kroppen som kolsyra-bubblor av glädje. Att få dela den där stunden med honom. Jag simmade fram och tillbaka vid bryggan där han om och om igen övade och övade. Stundom magplask, stundom riktigt fina dyk. Men glädjen i hans ögon och tjuten som kom ur hans mun dom var obetalbara. Och jag mindes de tillfällen när jag själv varit så totalt uppslukad av något som barn, och en vuxen peppade mig. Känslan av gemenskap och kärlek. Jag är så tacksam över den här stunden!! Sedan att jag var ganska frusen efter trekvart, och att det var väldigt skönt att stå nära grillen och äta sin korv med bröd, det hör också till lycko-känslan. Och att vi efter hemkomst och dusch poppade popcorn och satte oss framför tv-serien "Tordyveln flyger i skymningen". Boken som vi läste för våra två äldsta när dom var i 10-12-årsåldern, och nu läser Alfreds pappa samma bok för honom, och är nästan igenom, så han hade behållning av tv-serien och kände igen händelser och personer. Vilket vi inte alls gjorde. Kan ju bero på att det är 30 år sedan vi läste.....

I förmiddags åkte Alfred med en kamrats familj ut till deras lantställe, så nu är det bara oss själva och lilla vovven vi har ansvar för.

Maken har levt farligt på en ställning och målat vindskivor på taket, Jag har gjort rensning i trädgården varvat med hundpromenader. Och nu ska vi strax lägga en lax-sida på grillen. Sommarvärmen håller i sig och det är ljuvligt skönt.

Och apropå åldrar, lilla vovvens matte har lagt ut en bild på instagram med texten; 30 år ung, 20 i sinnet, 10 i omdöme. Hon är i Stockholm på en av sina bästa vänners 30-årsfirande.

Vad ska en mamma tänka om det??

Mitt i härliga högsommaren!

 En kort liten paus i sommarens intensiva umgänge, men om ett tag kommer ett av barnbarnen hit för att sova över liksom yngsta dottern, som ska leverera lilla vovven som behöver sällskap över helgen.

Vilka veckor vi haft. Precis som man minns sina barndoms somrar. Sol, värme, umgänge och skratt, bad och lek. 

Femton personer under samma tak i ett stort hus i Lökken på väst Jylland, Danmark. Gångavstånd till stranden. Och strandväder varje dag! Tänk att man kan få ha det så bra!

Och visst åt jag ett och annat smörrebröd!

En familjemedlem valde att stanna hemma för att bygga på huset, som han, dottern, lilla Majken och bulldoggen Frasse hoppas kunna flytta in i  före nästa sommar.

Igår skjutsade vi upp dottern och barnbarnet till Leksand, men så hjärtskärande att resa tillbaka till Uppsala på kvällen, när lilla Majken storgrät och krampaktigt höll fast i morfar och hulkade efter oss båda.

Det var ändå faktiskt ganska så skönt att få sitta still vid frukostkaffet i morse, utan att behöva resa sig och springa efter den lilla nyfikna fröken som är i värsta upptäckar-åldern och hinner med massor av aktiviteter på noll-tid. Jag kunde sticka några varv och bara slappa, innan tvätt, handling och bakning tog vid.

Men nu ska jag packa matsäckskorg och badkläder, för ikväll ska vi ta kvällsdopp och grilla korv med barnbarnet!

Mitt i härliga högsommaren och jag bara njuter!

Linden blommar!!

Idag när jag cyklade till graven på Berthåga kyrkogård för att se till och rensa, så kände jag det på långt håll!! Linden blommar!! Det finns nämligen många, stora, ståtliga lindar här. Och den sprider en doft som får hela min kropp att spritta av kolsyre-bubblig glädje. Det är en av mina favorit-dofter. Den är mild och söt på ett fräscht sätt, en doft att bli lycklig av! Kan inte beskriva den på något annat sätt. 

Och nu har jag sökt på Lind och dess betydelse.

Jag har inte granskat det källkritiskt, men det låter  vackert, och man får välja vad man vill tro. Men så här stod det;

Om du lider av hjärtesorg är linden din vän i skogen. Linden har varit särskilt känd för sina hjärte-lugnande energier. När du stöter på en lind finner du ren kärlek. Detta träd lindrar själens smärta, det tonar hjärtat och det rensar ut våra känslor. Anslut så ofta som möjligt till dess energi-ström (bäst före måltider)så kommer du att se att ditt sinne och din själ kommer att smälta samman i full harmoni. Det är detta lindens helande energi gör. Det är ett av de mest helande träden.

Överlämna ditt lidande till linden och respektera den uppriktigt. Detta träd kommer att lindra din smärta och stärka din intuition så att du fattar rätt beslut och går vidare. Linden har förmågan att bryta den själv-isolering du känner. Således kan den hjälpa dig att återfå din styrka och öppna upp dig igen för vad världen har att erbjuda.

Nåja, det låter kanhända för bra för att vara sant, men man kan ju välja ut spridda delar. Jag tänker på raden; Linden rensar ut  våra känslor och att vistas i dess energi-ström gör att ditt sinne och din själ smälter samman i full harmoni.

Jag cyklade i alla fall hem från kyrkogården, med ett riktigt stort leende på läpparna!!

Och mitt leende sitter kvar, trots att det gått flera timmar, när jag tänker på vilket fin-besök vi ska få imorgon, och de kommande trevligheter som ska ske.

Så nu ger jag mitt fokus helt och hållet till högsommaren, till de blommande lindarna och till vårt besök med trevligheter.

Vi får se, när jag får tid, att titta in här igen!

 

Nostalgi

 I morse när vi cyklade till gymmet 06.30, så hade redan äldste son med familj satt sig i bilen för att åka på semester. De tre barnen väcktes bara för att förflyttas till bilbarnstolarna, fortsätta sova och sedan efter några timmar, äta frukost och sträcka på benen vid någon parkeringsplats. 

Som jag blev nostalgisk över detta. Älskade våra semester-resor när vi gjorde likadant. Känslan i mig, när alla i familjen satt samlade i bilen, jag minns så tydligt hur rik och lycklig jag kände mig!!

Nog minns jag också när barnen blev osams i baksätet, när yngsta dottern kräktes (vilket hände väldigt ofta) och ingen ville sitta bredvid henne, när det tjatades om glass eller den ständiga frågan; -Är vi inte framme snart?

Men ibland får man nöja sig med att välja bland sina minnen!! Man får unna sig att vara lite nostalgisk då och då!

Och i detta nu, får man se till att skapa nya minnen att kunna vara nostalgisk över i framtiden!!

Nog kommer jag t ex att minnas "sy-projektet" hos ett av barnbarnen, som bara växer och växer! Idag avverkade jag återigen ett 3-timmars arbetspass, trodde att vi skulle bli klara, men nu har hon fått en idé om tassar och svans på skapelsen, och då behövs det mer tyg och en blompinne, så det blir till att åka tillbaka. Men det är ju roligt att hon har så bestämda idéer över hur hon vill att det ska vara, och att hon har tålamod att fullfölja det. (och litegrann att jag har tålamod.....)

Och nog kommer jag att minnas lilla vovvens alla personligheter, numera som gammal tandlös tant, med gråstarr i blicken men ständigt alert och "på hugget", när det gäller att gläfsa, skälla och nafsa mot sådant hon inte gillar. Idag har vi skrämt en gammal dam på promenad med sin lilla hund och äldsta barnbarnet som ville klappa, när hon låg ihoprullad på en säng.

"Nostalgi är en fil som tar bort de ojämna kanterna från den gamla goda tiden" (Doug Larson)

Sommar-vibbar

 På eftermiddagspromenaden med lilla vovven, gick jag och funderade på det här med ledighet som semester, kontra ledighet jämt. Njöt jag mer av sommaren medan jag jobbade, och bara hade 7 semesterveckor (kanske ett hån att säga så, eftersom de flesta bara har 4-5.....)? Tog jag tillvara den mer? Var jag mer i nuet, när jag visste att ledigheten snart skulle vara till ända? Utnyttjade jag tiden bättre? 

Men efter lite funderingar hit och dit, så kan jag nog konstatera, att det är så att jag mer uppskattar sommaren nuförtiden! Nu när jag kan starta njuta redan i slutet av maj, då jag tidigare hade fullt upp med att avsluta läsåret, sätta betyg och ställa iordning. Nu när jag kan fortsätta hela augusti, då jag tidigare var tvungen att starta upp läsåret med allt vad det innebar. Jag känner mig så fri!! Jag njuter i nuet, mer än någonsin! Det är helt enkelt fantastiskt!

Och vad gör det då, att det i nuläget är lite regnigt och lite låga temperaturer?! Det växlar snart om. Dessutom är det utmärkt väder för att jobba vidare med "sy-projektet" som jag och ett av barnbarnen håller på med.

Hon är en exemplarisk elev! Lyssnar andäktigt, är intresserad och super-noggrann i hela processen. Sedan att allt blev bra mycket större än jag trott, det är en annan sak. Men nu ska det vara regnigt två dagar till, så vi kommer nog fortsätta jobba. 

Och, apropå sommar/tid/avslut osv, måste jag citera Sara Rönne från hennes blogg;

En lugn-het över sommaren och en förväntan över det som kommer efteråt som jag inte vill nämna med namn eftersom jag inte vill skapa upprördhet, och jag vet att risken är stor  såhär i början på juli.

Men det är ett tydligt skifte. Från att vilja omfamna och fånga allt som är här och nu och som ska hinnas med innan det försvinner, till insikten om att jag verkligen har allt som är här och nu och som jag ville hinna med innan det försvann. Och jag har så mycket tid kvar. Dagar, Det är ett skifte. Som inte nödvändigtvis handlar om att jag längtar efter höst. Men som handlar om att jag faktiskt landat i sommaren. Den tid som kommer från nu och framöver är bonus. Glädjestunder som fyller på mitt förråd.

Och nu ikväll, har molnen dragit förbi, det har klarnat upp, och när den Spanska pajen (fylld med kyckling, räkor, saffran, timjan och en god ost i äggstanningen) är klar, ska vi sitta ute i trädgården och äta och dricka rosévin! Om inte det är sommar-vibbar, så vet inte jag.....

Fyra bilder, fyra kvällar

Det ligger något sunt i att dagar och kvällar fylls med så mycket aktiviteter, att jag inte hinner med att gå ut och skriva här på bloggen. Sommaren tar plats helt enkelt!!

Men om jag blickar tillbaka fyra kvällar, ser det ut så här;

I onsdags kom tre av våra barnbarn hit och ville sova över. Jag hade varit med ett fjärde barnbarn under dagen och jobbat med vårt "sy-projekt", och hon följde med hit och vi tog en promenad med lilla vovven. Kvällen ägnades, efter middagen, åt att spela spel. Jag imponerades över 6-åringens tålamod att spela Alfapet och skriva ord!

Torsdagkvällen var vi inbjudna på vinprovning. Munskänkarna utser varje år en specifik druva, och sen provar man ut en massa olika viner som ska provsmakas och betygsättas och så småningom utmynna i "årets vin". Pinot Noir, är årets druva, och vi provade igenom de sex nominerade vinerna. Svårt, spännande, gott och roligt!! Jag klarade av att sätta de franska vinerna och de från USA, men hade bara två hela rätt. Hittade dock en ny favorit; "Black Stallion"!

Igår, fredag kväll, hade vi själva en middagsbjudning där vi bjöd på grillat, och vi kunde sitta ute, även om det blev filtar sista timmen, men samtalen flöt på lätt och vi hade trevligt. Kvällspromenaderna med lilla vovven är härliga, det där sommarljuset finns fortfarande, liksom sommardofterna och sommarljuden! Och av Flogsta-vrålet hörs inte ett knyst, det är inte många studenter kvar i området så här i juli månad!

Idag har det varit envisa regnskurar och inte så höga temperaturer. Jag har varit hos barnbarnet och jobbat med sy-projektet. Väl hemma igen, på sena eftermiddagen, blandade jag till en GT med jordgubbar och jordgubbs-tonic. Det närmaste jag kommer att "äta jordgubbar". Något som alla andra verkar njuta av, men som jag aldrig riktigt förstått grejen med. Men så här, i flytande form, som drink-tillbehör, tycker jag att dom är väldigt trevliga!

Vi får se hur sommaren fortskrider vad gäller själva skrivandet. Kanske kan komma att bli lite sporadiskt. Men vad gör det? 

Ingenting!

Det viktigaste är väl att vi alla tar tillvara sommaren!!

Jag känner på mig att juli blir en ljuvlig månad!

Så har vi klivit in rakt i högsommarmånaden! Och vilken dag det är, höga temperaturer och varma vindar. Kom nyss hem från långpromenad med lilla vovven, och hennes tunga släpade nästan i marken. Ändå envisades hon med att dra mig längre och längre från hemmet. Jag försökte få henne att gå i skugga, men  jag gissar att asfalten ändå var varm för små tassar. Nu ligger hon och sover i sin korg i hallen.

På förmiddagen åkte jag och veckohandlade mat och sen tog jag och plockade rabarber, som fortsätter att växa, och kokade en omgång marmelad. Tillsatte citron och färsk ingefära och den blev sådär syrligt, fräsch och god.

Självklart blev det iskaffe mitt på dagen, en sådan här varm dag vill jag inte ha varmt kaffe. Sedan satt jag i skuggan av parasollet och stickade på min sommar-kofta. Har nu kommit till ärmarna, så det går framåt. Samtidigt njöt jag av den vackra sommardahlian som våra snälla grannar kom över med, tillsammans med en flaska mörk rom. Rommen, njöt vi av i går kväll, i varsitt litet glas som en sängfösare!

Nu har jag frö-kex i ugnen och snart ska jag svänga ihop en färskpotatisgratäng. Maken har kokat ihop en glaze som ska penslas på laxen vi ska grilla till kvällen, när svåger och svägerska kommer över på middag.

Jag känner på mig att juli blir en ljuvlig månad!

Temperaturen är hög uti världen

Som en bonus igår, hann vi med att se Karin Fernerts utställning i Sadelmakarlängan i Österbybruk, det var sista dagen. Hon är ju från början silversmed från Falun, men ägnar numera mycket av sin tid till att leka med gammal folk-konst och sätta ihop på nytt sätt. Inget man skulle vilja ha hemma, men jag blir i alla fall glad av att beskåda hennes verk!

 

Huvudsyftet med vistelsen i Österbybruk igår, var ju annars föreställningen "Jernets fångar", som i år hade 35-årsjubileum. Vi satt i den gamla Vallon-smedjan och jag tycker att dom fått till en riktigt bra föreställning, både vad gäller ljud, ljus och skådespeleri, med amatörskådespelare från bygden, i alla åldrar. Och berättelsen spände från allt till det hårda arbetet i smedjan, till de svåra levnadsvillkoren och till barns och kvinnors liv. Musik och dans och en suggestiv stämning förhöjde upplevelsen!

Ett riktigt oväder dök upp i paus! Åska, rejäla blixtar, kraftiga vindbyar och plötsligt ös-regn, så pass att det regnade in  i smedjan, men tack och lov inte över publiken. På hemvägen hade ett träd fallit över vägen och väl hemma fick vi krama ur och försöka torka upp våra kuddar till lounge-möblerna, som vi glömt framme. Det var dyngsurt!

Idag har vi fortsatt "projekt Dö-städning" av vinden. Gamla slalompjäxor, mattor, projektorn och duken till dia-bilderna och så samlade vi ihop Bra böckers lexikon i 24 delar. Ingen använder bok-lexikon nuförtiden i Googles tidevarv!

Dottern tyckte dock inte om att vi använde namnet "dö-städning", det är lite känsligt med döden. Hon var hemma för att lämna över lilla vovven, och stannade på en våffel-fika i trädgården. Ikväll åker hon med 15 kompisar till Kreta, där dom hyrt ett stort hus i bergen. 

På Kreta är det temperaturer runt 40 grader. I Spanien säger dom att det ligger upp mot 50 grader,

Måste nog säga att jag alla gånger väljer vårt Sverige-väder. Visserligen blåser det hiskeligt mycket, och det är lite tröttsamt, men temperaturer runt 20 grader är mer i min smak!!

Allt är bra, bara olika!

 I rönnen i vår trädgård har det suttit en fågelholk, men den saknade i år botten. I går snickrade maken ihop en ny holk av gammalt spillvirke, målade den i samma färg som vårt hus, och spikade upp den i rönnen. Hålet ska vara anpassat till blåmesar, så vi får väl se om den får några hyresgäster, förmodligen inte förrän nästa år.

Det är trevligt med fåglar och fågelkvitter, dock mindre trevligt när jag nyss skulle slå mig ner på altanen med en kall GT och min stickning, bara för att upptäcka att "tacken" för holken, var en fågelskit på min nysydda stolsdyna....

Nåja, jag fick gno bort det jag kunde med en svamp och ljummet vatten. Gissar att det kan komma mer vartefter sommaren går.

Och "går", det gör den, tänk att vi redan är i slutet av juni!! 

Igår var vi på en trevlig middag hos goda vänner, klockan blev sent slagen innan vi var hemma och kröp till sängs. Kvinnan i hushållet fyller jämna år om några veckor, och vi chansade på att, som present, bjuda henne och honom på sommarteater i Österbybruk ,"Jernet fångar", som pågår i detta nu. Tursamt nog kunde dom i morgon och det fanns platser kvar, så nu är biljetter bokade och dom kommer först hem till oss på grillade kycklingspett till en lite senare lunch, innan vi sätter oss i bilen och åker till Österbybruk. Har länge tänkt att det skulle vara skoj att se den här teatern, som handlar om gruvbrytning och järnproduktion i norra Uppland. Den har pågått ungefär en vecka varje sommar sedan 35 år tillbaka!!

Det finns så mycket att se och uppleva! 

Men nu ska jag bara "uppleva" klart min GT och sticka en stund, innan det är dags att börja laga middag.

För exakt en vecka sedan, satt vi på en ö i Båven och njöt av lammragu och rödvin vid vattenbrynet. Ikväll blir det saffransrisotto med chiliräkor och en chardonnay på altanen  i trädgården.

Allt är bra, bara olika!

Sista torsdagen i juni

När ett av mina barnbarn fyllde 10 år, fick hon en symaskin av sin morfar och mamma. Av mig fick hon ett "övnings-kit", knappnålar och sytråd i olika färger och så ett löfte om att när hon sytt sina övningar, så skulle vi gå ut och köpa material till ett syprojekt som hon vill göra.

Idag var det dags! Jag cyklade dit med mätsticka och vi skissade och planerade, allt utifrån hennes alldeles egna idé.

Jag hade kanske trott att hon skulle vilja sy något klädesplagg eller gose-djur, men nej, nej. Hon hade betydligt mer avancerade planer i tankarna!!

Vi cyklade ner på stan och promenerade till....

I

Ohlssons tygaffär, där vi botaniserade runt tills vi fann, det hon sökte. Det stod mellan två tyger, och tillslut valde hon mellan nyansen av Irländska setter och Mops. Det blev tillslut Mops!

Därefter hade farmor ett ärende på biblioteket och ett på Te-hörnan, innan det var dags för lunch.

Det blev Hawai Poke och hon fick komponera sin egen skål med rå lax, edamame, mango, ris och chilimajo.

Farmor, som längtade efter en kopp kaffe, fick vackert titta på.....

Sen cyklade vi till Summer Zone, platsen vid Studenternas idrottsplats som numera på somrarna förvandlas till ett enormt fritids-ställe, dit barn och ungdomar kan komma alldeles gratis och låna alla möjliga typer av prylar för att idka lek- och rörelse-aktiviteter. Jennifer lånade Inlines och for runt i drygt en och en halv-timme. På slutet avancerade hon och skulle åka och jonglera med bollar! Det var så många barn och föräldrar på plats och jag tycker idén är alldeles underbart bra!

Men det var väl årets, hitintills varmaste dag idag, så det gick många glas vatten och på slutet sa Jennifer;-Å, jag vill åka och bada!

Vi började med att packa ihop och cykla hem till föräldrarna och storebror.  Föräldrarna var slutkörda efter dagens arbete och storebror hade precis kommit från fotbollslägret, så ingen av dom orkade ens tänka på att dra iväg och bada.

Men jag hade krafter kvar, så när Jennifer bytt om till baddräkt och packat handduk och vatten, så cyklade vi till Vårdsätra-badet. Faktiskt att jag önskat att även jag haft baddräkt, men jag fick nöja mig med att sitta på bryggan och se på när Jennifer dök och simmade. Hon var inte ensam, det var gott om folk där. Äntligen sommar, tänkte jag!

Efter en dryg timme cyklade vi tillbaka. Jennifer fick gå upp till sin lägenhet och jag cyklade hem. Maken hade plockat fram rester från gårdagen, när båda sönerna var här och hjälpte oss lyfta tillbaka "bron" och taket över ytterdörren. Efter den kraftansträngningen bjöd vi på hamburgare och öl.  Och idag var jag glad att det blev lite rester, det smakade så bra med mat efter dagens eskapader.

Och sommarkvällen är ljummen och ljuvlig, men kroppen längtar efter sängen, så jag måste nog ändå pallra mig in och inta horisontal-läge.

Godnatt

Vid regnväder kan man....

 I förra veckan, när jag skulle hem till en kollega som nu går i pension och hade ordnat en trädgårdsfest, så ville jag ha med mig något personligt. Jag letade i mina gömmor och hittade en hög med alster från "fri lek i mitt syrum", tryck, maskinbroderi, handbroderat, lappteknik och diverse. Jag valde ut ett spegelbroderi i gul-brunt som matchade en snygg vinpåse, och så knåpade jag ihop ett födelsedagskort. Så skrev jag en dikt på rim med tips på aktiviteter som man kan roa sig med som pensionär, och ställde en flaska rosévin i påsen. Jag kände mig nöjd och min kollega blev glad.

Idag ska jag på restaurang tillsammans med en f d kollega som nyss fyllt "halvjämt". Jag har bokat bord på Dryck och Mat, en bra restaurang i Uppsala och bett dom ställa fram en ros-vas och komma med champagne så fort vi kommer innanför dörren. Jag ska ta med mig en nyutslagen ros från trädgården, och så har jag  skrivit en text på ett födelsedagskort där jag liknar henne vid en ros. Kortet sitter på ett litet paket och i paketet ligger ett litet fodral som jag sydde nyss, av ett annat broderi jag fann i min hög. Det föreställer ett maskinbroderat Dry Martini-glas, och eftersom vi båda gillar drinkar, så tyckte jag det var så passande till henne. Hade först tänkt göra det som ett kort, men så kom jag på att ett fodral kan man ju använda till allt möjligt, och så blir det ju paket också!  Jag känner mig nöjd och hoppas att mottagaren ska bli glad.

För övrigt en bra sysselsättning när det har varit regnigt, blåsigt och rätt kylslaget. Både igår och idag. Regn behövs, och klär man sig varmt och med regnjacka, så är det mysigt att vara ute och promenera. Igår gick jag en långpromenad och passade på att plocka fläder och sätta saft. 

...fast det vore ju skönt om det vill hålla uppe medan jag ska cykla till restaurangen om några timmar!

Kajak på Båven

 Så är midsommarhelgen över för i år, och vi är hemkomna från årets midsommarpaddling. 

Det är sjunde året som vi avverkat en paddling just över midsommar, en speciell helg med något slags magi över sig, och den yppar sig alldeles utomordentligt för att paddla. Komma nära naturen, uppleva ljuset och stillheten, långt ifrån alla "små grodor", snapsvisor och skrål! Fyra år har vi varit i närheten av Gräsö och Hargshamn, sen blev det Vätterns skärgård och i fjol Malingsbo vildmarksområde. I år bestämde vi oss för att paddla på Båven i Södermanland.

Tidigt på midsommarafton körde vi bil till Stjärnhov. Bakom Ica-butiken i orten, finns en liten badplats där man lätt kan köra ner bil och lasta av kajaker och packning. Bilen kan man sedan parkera vid badplatsen. Det var också ett smidigt ställe att lägga i sina kajaker, den här sjön heter Naten och förbinds i andra änden med Båven genom Nat-ån. 

En smal, grund och slingrande liten å. Som att paddla genom en löv-sal, och det var ett speciellt och mycket vackert ljus, när solen strilade genom lövverket. Många näckrosblad och kabbelekor och jag såg en fint utslagen näckros -Södermanlands landskapsblomma. Flera träd lutade sig nästan oroväckande ut över vattnet, men vattenytan var spegelblank och inget träd föll på oss!

Desto mindre spegelblank var vattenytan på Båven, eller "Inbåven", som just den här delen kallas. Det blåste 6-11 sekundmeter men eftersom sjön består av så många smala vikar och öar, så går det ganska bra att hålla sig någorlunda i lugna vatten. Vi paddlade på till Aspön, där drygt halva ön är ett natur-reservat och den andra halvan har sommarstugor och ett hotell med restaurang. Vi fann en bra landstigningsplats vid någon form av allmänning och här kunde vi sitta och äta lunch. Och medan maken tog en liten siesta, passade jag på att plocka 7 sorters blommor!

Jag hade nog trott att man skulle se mycket mer fritidshus och bondgårdar från vattnet, men det kändes nästan som att vara i en vildmark, då stränder och öar är skogbeklädda, både barr- och lövträd, nästan ingen som helst båt-trafik och gott om fågel-liv. Bl a såg vi Fiskgjuse -Södermanlands landskapsdjur. Många fågelskyddsområden också,  så där fick man hålla koll så att man inte kom för nära. Lite svårt att hitta bra campingställen, men vi stötte ihop med en ensam kanotist, som bodde i trakten och han visade oss till en trevlig ö där vi på sena eftermiddagen slog nattläger.

Och det vita vinet var fortfarande svalt och krispigt, om smakade utmärkt efter badet!

När solnedgången närmade sig tände vi en eld och satt och myste.

När juni färgar sommarnatten....

Midsommardagen bjöd växlande molnighet och 7-13 sekundmeter blåst. Det var till och med så att vårt urplockade tält blåste iväg när vi satt och åt frukost. Som tur var hann vi få fatt i en tamp och det fick stopp mot en stor enbuske. Vi plockade ihop och satte färdriktning mot Sibro kvarn, en färd på tre timmar, och den sista kilometern var riktigt jobbig med sned vind bakifrån och det var tungt att hålla kajaken i rätt riktning. Den krängde än hit och än dit, och jag var rejält trött innan vi kom fram.

Men desto godare smakade lunchen!

Vi hade haft planer på att göra ett kajaklyft och fortsätta vidare upp mot Långhalsen, vilket vi gjorde för många år sedan. Då kunde man bara lyfta över vägen och gå kanske 50 meter. Men nu är det privat och avstängt, så man får gå en km på landsvägen för att kunna sjösätta. Vi tyckte inte det var något alternativ, så vi paddlade tillbaka, en liten omväg för att slippa värsta motvinden, vilket gjorde sträckan lite längre, knappt fyra timmar. Och eftersom det är lite svårt att hitta rastställen, så slutade det med att vi åkte tillbaka till Gull-ön, där vi tältat natten innan.

Morgonen efter hade vi ställt alarmet på 06.00, då vi skulle ta oss tillbaka till utgångspunkten Stjärnhov och innan hemfärden till Uppsala hinna med en fika hos min kusin i Årdala, bara en halvtimme från Stjärnhov.

Här satt vi ett par timmar under päronträdet och blev serverade jordgubbstårta och kaffe och trivsamt småprat, innan det var dags att bila tillbaka hem.

Lite lagom möra i kroppen efter två och en halv dagars paddling, 56 km.

Sommarens premiärpaddling blev detta, men vi hoppas på många fler turer, och alla campingprylar ligger nu lättåtkomliga framme!