Var snäll!

 Jag går regelbundet på ansiktsbehandling. Har gjort sedan jag var 19-20 år, i början kanske bara en-två gånger per år, numera varannan månad. Inte för att jag förväntar mig underverk med ansiktets ålderstecken, utan för att det är så himla skönt och känns lite lyxigt! Och numera också för att färga fransar och bryn, eftersom min skakiga hand gör att det är så besvärligt att måla mascara på fransarna.

Så har jag också en så väldigt trevlig hudterapeut. Trevlig och kunnig! Man känner sig alltid speciell när man ligger nerbäddad och blir ompysslad. Och så samtalar vi om allt mellan himmel och jord. Idag pratade vi om egenskapen snällhet, hur viktig den är. Att den är för underskattad i vårt samhälle. Att man ibland ser ett likhetstecken med snäll och töntig eller dum. Det är inte sant. Det tyckte i alla fall inte vi. Och då är vi olika generationer, jag i 60 + och hon strax över 40.

Snäll kan vara så mycket. Bara ett leende mot den du möter. Ett telefonsamtal till någon som är ensam. Ett handskrivet brev. En bukett blommor. Ett besök. En kram. En hjälpande hand. Ett lyssnande öra.

Och tomten frågar ju alltid; Finns det några snälla barn här? Och det gör det ju, för några elaka barn finns väl inte?! 

Och när man är snäll så får man snällhet tillbaka. Karma!

Och man behöver såklart vara snäll även mot sig själv! Mycket viktigt!