Det måste vara rekord-tidigt! Men på dagens promenad både hörde och såg jag lärkan, för första gången i år. Denna vårens budbärare, denna glädjespridare. Dess drill väcker mina lyckokänslor, och jag bara stannade till och njöt samtidigt som mungiporna drog sig mot örsnibbarna! Underbart!!!
Alla jäkla krig och allt elände i världen, men lärkans drill inger hopp, i alla fall hos mig!
Jag var och veckohandlade i förmiddags och sen planterade jag om krukväxterna innan lunch. Vi åt lunch tillsammans, både maken, dottern och jag - men sen spreds dom för vinden. Maken skulle till senioruniversitetet, dottern till Stockholm för en presentation av nya kollektionen till NK-personalen. Själv tog jag itu med att virka påsk-harar.
Ja, någon ska göra det också. Och jag ska skicka dom som en liten tack-gåva till min frisör. Hon gjorde mig så fin i håret i går, och vi har alltid så trevliga och givande samtal.
Igår kväll fick maken och jag dra iväg och barn-vakta ett par timmar, ikväll ska vi på samfällighetsföreningens årsmöte.
Men först ska vi äta soppa, den står och puttrar på spisen i detta nu.
När vi kommer hem, blir det semlor och te!
Men dagens största behållning, ja det är ändå lärkan!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar