Plåster på såren

I natt kunde jag inte somna, det var som förgjort, trots att jag kände mig så trött när jag väl släckte lampan. Kanhända var det starka månskenet en del av problemet, min mamma skyllde i alla fall alltid på fullmånen, och påstod att hon sov uruselt då.

Jag vred och vände på mig, täcke av, täcke på. Ligga på sidan, ligga på rygg. Numera har jag alltid en kudde mellan benen, då jag har värk i en muskel i skinkan som fäster vidare ner i låret. Det avlastar litegrann med en kudde, men så fort jag vänder mig, så hamnar den ju fel, och måste rättas till.

I alla fall, så började jag ligga och fundera på olika sängplatser jag haft genom livet. Ja, något ska man ju tänka på!! Det var i och för sig ganska skoj. De allra första barndomssängarna var fortfarande tydliga. Hur jag älskade att krypa ner hos min 12 år äldre storasyster, och jag minns att jag låg nära henne, på rygg, med min böjda arm runt hennes hals. Måste varit obehagligt för henne. Eller när jag hälsade på hos min mormor och morfar och fick ligga i en utdragssoffa precis under gökuret, som flitigt gol varje kvart. Jag mindes vår 140 cm säng, som jag envisades med att vi skulle ha, vilket blev lite trångt när vi hade två barn som kom över på nätterna. Jag mindes tältnätter med glädje - jag älskar att sova i tält. Jag mindes mysiga boenden från våra resor på senare år.

Oj som jag mindes. Kanske att det bidrog till att jag inte kunde sova.....

'

Och kanske det bidrog till ett visst mått av otur under dagen.... T ex så fick jag för mig att jag skulle sticka en tunn, lång spets-sjal av ett entrådigt ullgarn från gömmorna. Två gånger la jag upp och började sticka på jumperstickor, men maskorna gled av och jag tappade räkningen, så jag repade upp och försökte istället sticka på en rundsticka i trä. Här satt maskorna bättre, men sen gick det upp en flisa i trät vilket gjorde att maskorna fastnade, och efter tre nya försök, gav jag upp och repade upp allt.

 

Så skulle jag ge mig på att göra tummen på fingervantarna jag stickar. Det blev tre försök, massor av svordomar och hela tiden fel. Nu har jag knölat ner det stickprojektet i en påse och gömt i garderoben, så får vi se om det kommer ljusare tider.

Jaha, och så när jag cyklade ner på stan för ett ärende, så tappade jag mitt pannband.

Men efter gympa, lunch ute i solen och så en promenad på det, så tog jag itu med ett nytt syprojekt istället. Ett tyg som har säkert 4-5 år på nacken, men nu har jag klippt till en sommarblus och börjat sy.

Vi får hoppas att det flyter bättre än stickningarna.

Dock tänker jag göra kväll nu. Vi har ätit fisk, så då blir det glass till efterrätt - det är sen gammalt. Egentligen sedan vi hade småbarn, fisk var inte populärt, men genom att locka med glass, så slank det alltid ner.

Och jag tror bestämt att vi ska ta varsitt glas mörk rom också.

Det kan jag behöva - som plåster på såren...