Här råder fortfarande sjukstuga. Maken har sprungit mellan säng och toalett. Jag har varit uppe hela dagen, men känner mig matt, orkeslös och utan aptit. Igår lagade jag middag och tänkte att det var mat som behövdes för att få energi, men när varje tugga liksom växte i munnen, så var det inte lätt att få ner något.
Det finns nog ingen genväg för att ta sig igenom detta, bara att låta tiden ha sin gång.
Jag samlade i alla fall krafter och gjorde klart den lilla "korgen" till badrummet. Precis lagom för att ha filar, nagelklippare, handkräm och nagellack i. Skönt att göra något som skingrar tankarna från måendet.
Och så läser jag hoppfulla ord från Sofia Sievertsdotters bok "Strimmor av ljus"
Hjälp mig i dag att leva i tacksamhet för allt som fungerar i min kropp. För hjärnan som tänker, ben som bär, lungor som andas och öron som hör. Påminn moig om kroppens förmåga att läka och hjälp mig att alltid se det som är friskt hälsosamt och levande.
Hjälp mig att komma ihåg att jag inte är min kropp och att ge den vad den behöver, inte vad mitt sinne vill ha. Hjälp mig att älska känslan av hälsa mer än smaken av något ätbart och påminn mig om att använda kroppen på alla sätt den är menad att användas på. Hjälp mig att göra olyckor till vändpunkter och avsked till nystarter.
Påminn mig även om att skicka hopp och tillfrisknande till dem som är sjuka och att alltid se ljuset och det friska, oavsett kroppens status. Gör mig till en människa som står själsligt rak i ryggen och söker i hoppet , och led mig på vägar som breddar, helar och omfamnar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar