Men jag kan minsann inte skönja minsta lilla gnutta av gemensam nämnare efter gårdagen, då vårt 9-åriga barnbarn Jennifer, deltog i Gymnastik och Cheerleadingföreningens våruppvisning på Fyrishov. Hon är vigare än vigast, snabbare än snabbast och slår volter i luften så att man hisnar och nästan måste blunda. Men så tränar hon tre gånger i veckan mellan 2-3 timmar varje gång också. Det är otroligt roligt att titta på henne och alla andra fantastiskt duktiga barn och ungdomar.
Minns min egen "karriär" i gymnastik som barn. Mamma hade anmält mig till barngymnastik på Nannaskolan och jag kan fortfarande minnas doften av sockeplast och gammal gympahall när jag stod bland de andra barnen och bytte om. Jag kände inge och tyckte inte det var särskilt skoj. På vår uppvisning agerade jag blåsippa, mamma hade gjort blomblad av kräpp-papper, som prasslade och stramade. Och inte gjorde jag väl så många knop, kanske några hoppsa-steg. Jag såg ju ut som Tjorven i Saltkråkan, så det måste varit en syn för gudarna.....
Men, men, det är preskriberat, herregud, måste ju varit dryga 60 år sedan!
Söndag idag och för alla skolbarn och lärare stundar en ledig vecka. Jag minns fortfarande hur underbart det kändes så här på söndagskvällen före ett lov! Och nuförtiden har jag fortfarande den känslan - hela tiden!! Känner mig fri!
Och friheten idag har ägnats 3 timmar åt vävning, 3 timmar åt trädgårdsarbete och nu står jag i köket och bakar surdegsbröd och ska iordningsställa en fisksoppa till maken kommer från fotboll. Blir nog tre timmar det med, tror jag.
Men jag klagar inte, har varit nöjd och trivts varje minut. Möjligen protesterar min rygg en smula efter trädgårdsarbetet.....
Och jag måste få flika in det jag läste i morse, som jag tyckte var så sant och kändes som ett så bra ord att ta till mig. Jag är med i Livsstilsverktyget (som vem som helst kan delta i, det är Göteborgs universitet som står bakom det).
Den här veckan handlar det om tid. Henri Bergson, en av 1900-talets stora filosofer hade nyskapande tankar om vårt förhållningssätt till tiden. Han menade att man kan tala om tid på två sätt. Det första utgår från klocktiden. Det andra handlar om tiden så som vi människor upplever den i verkligheten. Han menar att vårt vanliga sätt att utgå från klockan ger en skev uppfattning genom att tiden delas upp i en serie distinkta punkter. Sekunder läggs till minuter, minuter läggs till timmar, och vi inbillar oss kunna mäta tiden precis som vi mäter avståndet mellan två punkter i rummet. Vi utgår då ifrån att tiden kan delas upp i orörliga ögonblick, ungefär som en rad stillbilder som tillsammans bildar en film. Men den verkliga tiden består inte av enskilda ögonblick utan av ett oavbrutet "nuflöde". Ögonblicken ligger inte uppradade bredvid varandra, utan tränger in i varandra. Bergsom jämför med en melodi där tonerna följer på varandra men inte kan separeras eftersom klangen av den förra färgar den efterföljande.
Det stod mycket mer, som jag läste med stor behållning, men är du intresserad så får du leta upp det själv, för nu måste jag börja med fisk-soppan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar