Mors dag!

Firad som en drottning hela dagen!!

Började med finfrukost. Nybakat bröd, smothie och paket.

Blev kramad. Ringd till.

Blev medbjuden på utflykt!

Satt i baksätet som om jag hade privatchaufför.

Steninge slott.

Flanerade i parken och njöt i solgasset.

Titt-shoppade bland möbler, mode, inredning och växter.

Fortsatte till Sigtuna och avnjöt lunch och ett glas Prosecco. Slickade i oss glass och strosade längs vattnet och bland de pittoreska husen. Stack näsan i de utslagna syrenerna och insöp den ljuva doften.

Väl hemma igen, satt jag bara i solen med ett glas rosévin och målade tånaglarna vackert glitter-rosa, medan jag väntade på att lammspetten skulle bli färdiga på grillen.

Enda smolket i bägaren är oron för barnbarnet som klämt sin tå så illa att hon i detta nu ligger och väntar på operation.

Mamma-oron går inte ur med vuxna barn, den flyttar över till barnbarnen......

Inte mycket till Saturday night fever.....

Inte så mycket "fever"på Noreens väg ikväll. Vi har grillat och spelat kort och nu halvligger vi i soffan och slötittar på en film.
Igår kväll var det mer fart, då var vi på koreansk bbq. Supergod mat, gott om vin och gott om skratt. Supertrevligt helt enkelt.
Och jag sov till halvtio i förmiddags! Längesen det hände!
Egentligen tycker jag inte om att sova så länge, för dagen blir så kort, men jag antar att jag behövde det. Och jag hann faktiskt både tvätta, städa, veckohandla, baka och gå långpromenad, så dagen  blev ändå väl utnyttjad.

(Och jag har faktiskt inte så mycket vallningar längre, men jag tyckte bilden var lite kul.)

Keep calm and countdown to vacation

Nog ser man på gamla foton att man blivit äldre! Den här bilden togs för 35 år sedan. Vår förstfödde sons ettårsdag, titta så stolta föräldrar han har som sitter och beundrar honom.
Idag fyller den lille parveln med blå pyjamas och blond kalufs 36 år. Herregud, hur gick det till?!
Men visst har det sina fördelar med vuxna barn också! På fredag har han bjudit in till Koreansk bbq,  så då får vi uppvakta med paket och hurra-rop.
Först är det två arbetsdagar kvar och massor av elevarbeten och omdömen som måste komma in. Jag har påbörjat de bedömningar som kommit in, idag satt jag kvar till klockan 19. I morgon kväll tänker jag försöka jobba hemifrån. Har fotograferat alla arbeten och bedömningarna finns ju på datorn, så det bör fungera.
Tar en dag i taget och börjar sakta men säkert nedräkningen mot sommarledigheten!

Stolt att vara hennes mamma!

Ljuvliga kvällspromenader den här tiden. Ljuset, dofterna och grönskan.
Dessa bilder togs i Borås i torsdagskväll, och jag tycker nästan det ser ut som modebild från något kläd-företag.
Hon är träffsäker när det gäller stil, vår yngsta dotter. Har alltid varit intresserad av mode och trender och har god smak. Pratade en gång i tiden om att bli designer, och hon är riktigt duktig på att teckna kläder, kroppar och ansikten, men när det kommer till sömnad har hon inte intresset. Kunskapen skulle hon lätt kunna skaffa sig, för hon har sytt en del som blivit bra, men det måste finnas ett intresse bakom om det ska kunna bli något.
Nu har hon istället gått sin egen väg och har läst om mode  på sitt sätt,  inköp och försäljning i 3 år på textilhögskolan och nu fortsätter hon ta en master inom ämnet e-handel. Dessutom har hon sökt två sommarkurser på distans som snart sätter igång.
Hon och pojkvännen skulle snart åkt till Bali på semester, men när det blev inställt och Gant-butikerna hade stängt i våras och hon inte trodde det skulle bli något av med sommarjobbet där, så sökte hon och kom in på bägge kurserna.
Nu visar det sig att chefen för Gant har kontaktat henne, och frågat om hon fortfarande kan jobba, så hon kommer säkert att få fullt upp den här sommaren! Hon vet vad hon vill och hon är ambitiös och flitig.
Och hon är godhjärtad, familjekär och vacker.

Behöver jag säga att jag är stolt att vara hennes mamma?

Sorg och glädje

Efter jobbet i dag cyklade jag över till son med familj för att passa barnbarnen medan föräldrarna skulle gå på en minnesstund. Det värsta som kan hända, har hänt vänner till dem, deras barn har blivit knivskuren och inte överlevt. En fruktansvärd helt obegriplig mardröm, som ingen ska behöva uppleva. Son och sonhustru var stressade när dom skulle iväg och märkbart berörda och nedstämda vid hemkomsten ett par timmar senare.
Själv fick jag uppleva sprudlande liv och glädje med barnbarnen. 4 1/2-åringen utbrast när vi lekte; -Vad kul att du är här! 1 1/2-åringen dansade och skrattade, kramades och pussades.
När jag cyklade hem, även jag berörd av stundens allvar, hörde jag plötsligt svalornas svirrläten och när jag kikade upp mot den blå skyn såg jag tre stycken som svävade högt där uppe. Säsongens första och jag kände sådan glädje och tacksamhet. Tacksamhet över att jag varit så förskonad mot våld och andra hemskheter med mina egna fyra barn.

Och nu är det barnbarnen som jag hoppas ska få vara förskonade och bara uppleva glädje, lycka och godhet genom sin uppväxt.
Igår tappade mitt äldsta barnbarn sin första tand. Det var en stor dag i hans liv! Jag messade till pappan; - Lägg den inte i ett glas med vatten, så att någon råkar dricka upp den.  Det gjorde nämligen jag med äldste sonens första. tappade tand. Den låg i ett glas med vatten som stod på diskbänken. Jag kom och var törstig och svepte vattnet utan att tänka mig för. Tanden följde med. Men jag minns att tandfen, ändå kom och la en guldtia i glaset!
Lillasyster till han som tappat tanden ringde, tillsammans med sin pappa, mig på kvällen och frågade; -Falmol fick du ont i magen näl du dlickte upp tanden?(hon kan inte säga R) Jag sa att det inte hade gjort ont och att jag bajsat ut den dagen efter. Sen pratade sonen och jag om vad möjligen tandfen skulle komma med, eftersom ingen numera har några kontanter hemma. Då berättade han om någon på förskolan som tappat en tand och som fått ett halsband, och då kom 4-åringen in i samtalet igen och sa att tandfen inte kunde komma för att det var Corona...... Där hade sonen och jag svårt att hålla oss för skratt.

Det är inte alltid så långt mellan sorg och glädje!

Nu kommer tiden mellan hägg och syren

Igår behövde vi "somra till tillvaron", eftersom temperaturen var blygsam, regnet vräkte ner och jag var öm i armen efter TBE-sprutan. Och vad passade bättre än en liten eftermiddagsdrink? Jag kokade rabarbersirap och kylde, blandade gin, limoncello, färskpressad citron och rabarbersirapen med is och sen fyllde jag på med lite bubbelvatten. Måste säga att det blev riktigt, riktigt gott!!

Idag var det varmare igen och växlande molnighet. Fixade iordning iskaffe i termos och gav oss ut på en långvandring i Kungshamn Morga. Fantastiskt i naturen just nu! Häggen har börjat blomma och de mäktiga blommorna fyller luften med en förtrollande doft. Vilket också är betydelsen om du ger bort en kvist med häggblommor; Du förtrollar mig!

Undrar om den kommande veckan kommer att förtrolla mig?! Vi räknar ner till betygsättning och terminsslut och det innebär en smula merarbete. Det är bara att bita ihop och görat!

Var dag är som en gyllne skål till brädden fylld av vin!

Ja, så kan man faktiskt sammanfatta torsdagen och fredagen! Sol på blå himmel, termometern drog upp mot 20 grader och det kändes som försommar. 

Vi bilade till Borås och hämtade hem yngsta dottern och lilla vovven. Njöt av grönskan, skogen och utsikten från vackra Rya åsar, strosade vid Almenäsbadet där gräsmattan var fylld av soldyrkande familjer som grillade, spelade volleyboll och lekte.

Och vi drack inte bara "sol och doft"(som i visan) utan njöt årets första Aperol Spritz i solgasset vid stadsparken och senare på kvällen blev det en flaska Torre di Giano Bianco di Torgiano 2018 till vin- och fänkålskokta musslor.

Bilen var fullpackad med dotterns pick och pack när vi återvände norrut igår. Vi hittade ett riktigt litet smultronställe att göra fikastopp vid, verkligen värt en omväg.

Brådtom sluss  kolla in på deras websida. Blåbärspajen och kaffet smakade ljuvligt i solgasset vid kanalen och hönorna pickade runt våra fötter, vilket i och för sig inte gillades av lilla vovven.

Och nu är det lördag, mulet och betydligt lägre temperatur, men bra dag att ta sig iväg för att fylla på TBE-vaccin. Fick en påminnelse igår kväll när jag duschade och plockade bort årets första fästing som sugit sig fast på magen........

Jag greppar bordskanten och försöker häva mig upp....

När jag kommer hem efter en 9 timmars arbetsdag och veckan är slut, då tappar jag upp ett bad, häller upp ett glas rosé-vin och kryper ner och slappar!
När maken kommer hem efter en lång arbetsdag, då hör jag (från badet) dörren öppnas och stängas. När jag kommer ner i köket ligger en lapp "Åkt till K-Rauta för att köpa mer bräder till trädgården, hemma senast kl 19." Jag förbereder kycklingquesedillas till middag och sätter mig för att se ett avsnitt av min australiensiska serie, maken kommer hem och berättar om en intensiv arbetsdag där han jobbat i fyra rum (dvs fyra patienter samtidigt), sen klär han på sig och går ut och sågar. Jag säger; maten är klar om 10 minuter. Han svarar; bra, då hinner jag såga några längder.
Varifrån får han sin ork och energi??!!

Men tro det eller ej, nu är det dags för Kristi Himmelfärdshelgen och fyra lediga dagar efter varandra!
Jag greppar bordskanten och försöker häva mig upp....

Här slipper ingen rädsla in!

Man kan inte förringa andra människors rädsla, och det är svårt att hjälpa till att vända rädslan till mod. Särskilt i dessa tider, när ingen av oss egentligen vet något alls om utgången av denna pandemi eller vidden av effekterna den för med sig.
Därför sa jag ingenting idag, när vaktmästaren kom och frågade om jag kunde hjälpa honom att sy munskydd. För snart ska han sitta och ta emot alla elevers datorer inför sommarlovet. Han är helt enkelt orolig för all närkontakt.
Och att ett munskydd inte räcker för att garantera någon smittorisk, det örat ville han inte lyssna på, så jag startade inte någon diskussion, utan jag letade upp två varianter på nätet, tog mått på hans ansikte och sydde upp två olika.

Munskydd hade också hudterapeuten jag besökte idag för en ansiktsbehandling. Det var så skönt! Jag fick en extra lång massage och det lättade på trycket i mina stela axlar. Har gått och spänt dem nu när jag haft ont i ryggen. Men det var nästan så att jag kände mig lite "otrogen"! Har gått regelbundet hos en hudterapeut i säkert 30 år, men den här gången lämnade jag återbud till henne för att gå hos en annan. Hon hade en "månadens behandling", en ansiktsbehandling till ett väldigt bra pris. Att jag sen köpte till produkter så att slutsumman ändå blev ganska hög, det hör ju inte hit. Något ska man väl unna sig här i livet!! 

Kanske unna mig för att jag inte låter rädsla styra mitt liv!

Stå upp för dina egna handlingar

Jag grunnade i kväll på hur det kan komma sig att folk är så snabba med att skylla på olika saker för
att rättfärdiga sitt eget eller andras beteende. Har hamnat i situationer i jobbet där föräldrar skyllt på olika saker för att ursäkta sina barns beteenden. Och i kväll såg jag intervjun Paolo Roberto gav, efter att han åkt fast för att ha köpt sex. Han skyllde på en taskig barndom, han talade luddigt om övergrepp och beskrev hur han handlade destruktivt för att fylla "ett svart hål" som han hade inom sig.
I exemplen med mina elever, så är det andra saker som tas upp. Och jag kan mycket väl förstå att det är hemskt det som hänt, som man utsatts för, sett eller varit med om. I barn och tonåringars fall så är det dessutom inte meningen att dom ska behöva hantera allt själva, det är vi vuxna runt omkring som måste finnas där som stöd och hjälp och lotsa dom rätt. Alla behöver få hjälp in i vuxenlivets ansvar.
För till syvende och sist är det att ta ansvar för sitt eget liv det är frågan om.

Dagens "röda tråd" var vit!

Vilken tur att jag inte använder stegräknare! För idag skulle den inte nått upp till mer än kanske högst 50 steg!
Jag låg och drog mig länge och gick ner när maken dukat frukost. Sen satt jag kvar länge vid frukostbordet. Drack te och läste ur min nya kokbok när maken drog iväg till golfbanan. Fortfarande iklädd mjukisbyxor gick jag ner i källaren och tog mig an handduksväven. 862 tunna trådar att stoppa i solv. Så där satt jag. Avbröt när maken kom från golfbanan och ropade att kaffet var klart. Sen fortsatte jag medan maken drog iväg för att köpa födelsedagspresenter och handla virke. När han kom hem och började såga. Sen avbröt jag när bastun var varm.
Möjligtvis fick jag ihop några steg när jag tog mig ner i köket och blandade varsin Dry Martini och sen när jag lagade middag. ViltWallenbergare på rådjursfärs, potatispure, rårörda lingon, frästa kantareller, gröna ärtor och brynt smör. Och till det ett bättre rödvin! Jag rullade blå och vita servetter ihop som jag fäste ihop med ett rött band. Tände röda och vita ljus och satte på en norsk spel-lista.
Idag är det Norges nationaldag, och min man är faktiskt halvnorsk!
Men som sagt, många steg blev det inte idag! Och jag hann inte heller med alla 862 trådar. Men jag är ändå nöjd med min söndag. Man behöver inte alltid gå för att hitta sin röda tråd. Ursäkta. Vit var den ju!

Födelsedagarna avlöser varann

Vi har många födelsedagar i familjen att fira den här perioden. Min bror, sonhustru, jag själv, brorson, svåger.  I veckan barnbarn, två hundar, kusin och snart son.
Massimo, han på bilden, fyllde 7 år häromdagen. Kalas hade vi idag för Jennifer som fyllt 5 år. Farmor hade sytt en enhörningskäpphäst till födelsedagspresent, dom får stå ut med mycket hemgjort mina barnbarn!  Vi drack bubbel och åt tårta och kände stor glädje för att vi kan umgås. Mormor och morfar är fast i Estland och får förmodligen inte komma till Sverige på hela året.

Det betyder mycket att vi får umgås med familj och vänner, det blir vi än mer varse nu när läget är som det är. Men vi kramas inte längre när vi ses eller tar farväl. Idag träffade jag för första gången sonhustruns systers nya pojkvän, och tänk att jag reagerade när han sträckte fram handen för att hälsa och presentera sig. Jo, jag återgäldade handslaget, men jag kände mig märkbart påverkad av att jag reagerade på att "borde jag verkligen". Och sen gick jag och tvättade händerna.
Herregud så det har blivit!

Brodera på en bild

Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.

Ovanstående mening är ett utdrag ur Läroplanen, ett av betygskriterierna i slöjd på C-nivå.

Eleverna har 16 olika ämnen. Varje ämne har mellan 8-12 olika betygskriterier. Varje kriterium har tre olika graderingar. Varje kriterium har mer eller mindre komplicerat innehåll.

Ovanstående kriterium har min fantastiskt ambitiösa lärarstudent gått in och jobbat med i ett arbetsområde som hon kallar "Tolkning av broderi och inspirationsdokument".

Eleverna fick börja med att gruppvis gå runt och titta på olika textila konstverk för att sen försöka tolka vad de såg i konstverket. Nästa steg var att bestämma en specifik känsla och sen hitta en egen bild till en känsla, som sen skulle förstärkas med hjälp av ett eget broderi.

Alltså, det har blivit så bra!! Det finns så mycket uttryck i ungdomarna som verkligen har kommit fram, och idag när vi efter sista lektionen satt och lyssnade på inspelade ljudupptagningar på elever som tolkar en annan (okänd) elevs broderi, så imponeras man av deras sätt att uttrycka sig!

Men nu tänker jag ta helg!

Flitig som en myra

Maken blev permitterad på 60 % för ett tag sedan. Han arbetar två dagar i veckan och är "ledig" tre dagar i veckan.
Men som han håller på!!
Varje kväll innan en ledig dag sitter han och skriver långa listor på vad han ska göra. Han går upp samtidigt som jag, strax efter kl 6. Och sen är han igång till han går i säng.
Vår trädgård har aldrig varit så här välvårdad. Han har skurat alla plattor med stålborste och fått bort all mossa, han har köpt nya pallkragar och massvis av jord och gödsel, han har hela skrivbordet fullt av olika plantor som han sköter minutiöst, det finns inte en maskros i gräsmattan men däremot lappat med nysådd, han har skurat och oljat altanen och alla utemöbler, han har planerat och skissat för vårt nybygge av trapp och trädäck vid ingången. Han handlar och städar, han bakar bullar och matbröd. Han åker till återvinningen med skräp. Han spelar golf. Han pluggar antikens historia. Han lagar trasiga saker och tvättar och fixar med bilen.
Alltså, jag blir nästan trött!
Och så undrar jag i mitt stilla sinne om det är så här det kommer att bli när han blir pensionär på riktigt?!??

Och solsken i blick....

... hade jag under kvällspromenaden! Solen stod lågt och lyste mig rakt in i ögonen. Och då fick jag strofen i huvudet. Det tog en stunds promenerande innan jag kom på varifrån den kommer, men sen gick jag och nynnade på "Mors lilla Olle" resten av vägen. Och jag hade nog rosor på kinden innan jag kom hem, för jag gick ganska snabbt och det var lite kylslaget.
Så pass att i morse när jag drog upp rullgardinen, så vräkte snön ner. Lagom till jag skulle ta mig till jobbet hade det blivit snöblandat regn. Inte så jättemysigt!

Men just därför behöver man verkligen försöka ha "solsken i blick".
Man kan hänga läpp och bryta ihop för snön och den kalla vinden, för allt vad corona-pandemin ställer till det med, för ryggvärk, för att teven strular, för att det är grus i skon, för att grädden surnat, för att cykelnyckeln försvunnit igen, för att inte dottern kommer hem till helgen som jag hoppats, för elever som kommer för sent och glömmer bort uppgifter, för föräldrar som hör av sig om allt i tid och otid, för dyra fjärrvärme-räkningar.
Ja, man kan praktiskt tagit gräva ner sig om man skulle vilja.
Men hur kul är det?!
Med solsken i blick så kan du uppleva magiska ögonblick. T ex på kvällspromenaden. Titta bara på de foton jag knäppte nu ikväll. Eller när maken och jag drack te och åt rabarbermuffins framför den lilla teven på övervåningen, den fungerade, och Rebecka Martinsson var spännande i kväll. Det var glädjande att prata med döttrarna på telefon, den ena hade blivit godkänd på en tenta hon trodde hon kört i, den andra berättade stolt om Dahlior som vuxit upp och att hon köpt en boll-pil och stockrosplantor. Äldste sonen ringde och bjöd i god tid in till sin födelsedagsmiddag. Hibiscusarna blommar ståtligt i hallfönstret och liljorna jag fick för en vecka sedan står i full blom och sprider väldoft.
Det finns så mycket solsken om man bara vänder blicken åt rätt håll!

När jag är trött vill jag ha sött.....

Läste nyss på Holistics blogg, att hjärnan rensas när man sover. Ryggmärgsvätskan sköljer genom hjärnan och tar med sig slaggprodukter, så man vaknar "som ny" varje morgon. Det låter ju fantastiskt!
Men nu råkar det vara så att jag sovit uruselt i 3-4 nätter.
Fått en muskelinflammation i ryggen och det bidrar till att jag inte kan sova på vänster sida pga värk. Höger sida kan jag bara ligga på en kort stund innan jag domnar bort i hela armen. På magen går det inte att ligga pga värken i ländryggen. Återstår att ligga på rygg, och det har jag egentligen aldrig tyckt om.
Jag knaprar värktabletter och maken får massera in Voltaren, när vi kommer ihåg, men det verkar ta tid på sig att läka.
Alltså är jag lite trött. När jag blir trött blir jag sötsugen! När jag blir sötsugen och inte har något hemma, då bakar jag! Och så äter jag massor av kaksmet.
Fast det hade varit betydligt bättre om jag stått emot det och tagit en kvällspromenad.
Men jag får väl lura mig själv och tänka;

Och så håller jag tummarna för bättre nattsömn kommande natt!

Gult är inte fult!

Gullvivs-gula gräsmattor i lördags och idag har rapsfälten slagit ut! Så gult är verkligen inte fult!

Jag var tvungen att ta en kvällspromenad på stigen mellan rapsfälten och Håga-ån. Ville njuta av de vackra fälten, slån- och hägg som blommar och så alla fåglar som höll vårkonsert! Magiskt ögonblick!

Jag gick där och funderade på äldsta dottern som tillsammans med pojkvännen går och grunnar på om bröllopet dom planerat till augusti kan bli av. Det är så många frågetecken i dagsläget. Och visst är det ett världsligt problem, men ändå väldigt stort och jobbigt för de inblandade. Så många drömmar och förhoppningar som grusas. För även om det "bara blir uppskjutet" så är det så klart en jättebesvikelse. Och här kan man inte ge några "goda råd", det här är ett beslut som bara huvudpersonerna kan fatta tillsammans.

Och jag kan inte låta bli att tänka tillbaka på våra dygn i fjällen runt nyår. När det var märkliga moln på himlen i regnbågens alla färger. Pärlemormoln, och jag tänkte att det här året 2020 skulle bli något alldeles speciellt. Och det blev det minsann, men kanske inte i den riktning jag, eller någon annan människa, hade kunnat ana.......

Söndags-dofter

För några veckor sedan hade en soya-flaska vält på översta hyllan i kylskåpet. Den hade sen legat och runnit ut från hylla till hylla, längst bak i kylen och sen fram och ut på golvet in under kylskåpet. Brun, kletig soya. Inte så stor mängd i flaskan, men väl utrunnet kändes det som jättemycket!

Idag tog vi itu med det. Det blev många sköljningar för att bli av med den bruna starka färgen och soya-doften. Samtidigt passade vi på att frosta av frysskåpet, som egentligen är självavfrostande, men som råkat stå på glänt ett längre tag och massor av is hade bildats på hyllorna.

Det tog ganska många timmar, men regnet vräkte ner ute så det var en bra söndagssysselsättning. Och när jag ändå höll på, passade jag på att göra rent alla köksskåp.

Nu doftar det gott av såpa och Ajax.

Andra ljuvliga dofter ute i trädgården av grönskan och myllan i regnet. Inne i köket av svartvinbärssylten och av rabarberkompotten jag kokade.

Av basilikaodlingen, som maken klippte stjälkar av och jag hackade fint för att slänga ner i sparrisrisotton, tillsammans med ljuvligt doftande citrontimjan och persilja. 

Av doftljuset som brann i vårskymningen. 

Av bastuvarma kroppar och fräsch bodylotion.

Och snart av tandkrämsrena tänder när vi kryper till sängs.

Ge mig nyckeln till ditt hjärta!

Ja, det är hur man ska tolka budskapet om man får en bukett gullvivor av någon!

Min mamma älskade gullvivor. Och till hennes ära, verkar det vara ett rikligt gullvivs-år i år. 

Vi tog en promenad i kväll, bl a till minneslunden för att tända ljus för mamma 98 år, och överallt lyste ängarna guldgula med massvis av gullvivor.

Det var skönt att sträcka på benen efter dagens kalasande.

Efter att det här buffébordet tömts på eftermiddagen när vi hade en liten trädgårdsbjudning. Och även om båda mina syskon tackade nej pga Corona-tider, ett barnbarn hade kräkts så mamman var hemma med honom, andra sonhustrun hade migrän och två andra fick förhinder så var vi ändå 10 personer som hade en trevlig eftermiddag tillsammans. Och det kändes bra att vi kunde sitta utomhus på lagom avstånd ifrån varandra!

Tillbakablick

Den här bilden är tagen idag för exakt två år sedan på Korsika. Resan jag fick i födelsedagspresent när jag fyllde 60 år.
Jag förflyttas nästan tillbaka i tid och rum när jag ser på fotot. Vi gick drygt 2 mil den dagen, i bergen. I solsken och i tät dimma. När den här bilden togs hade vi precis lämnat en alldeles bedårande liten by i bergen och en restaurang där vi ätit en fräsch tomat och mozzarella-sallad och druckit rosévin till lunch.
Idag blev det soppa i matlådan i skolans personalrum och den enda promenad som blev av var den över skolgården.
Frågan är väl när nästa utlandsresa kan komma att bli av. Men vi har det bra här hemma i Sverige också förstås. I sommar hoppas vi på många kajakfärder, cykling och vandring.
Men först ska vi ta oss igenom återstående 4 1/2 vecka, med allt vad det innebär. Att få eleverna i mål och att sätta alla betyg brukar vara en pärs i sig.
Men just i detta nu är det fredagkväll. Jag har precis satt en pirogdeg på jäsning, diskat upp efter middagen, lagt fram dukar för strykning, vin för kylning och ska nu dricka en kopp te.

Nyår....

...ja, på sätt och vis var det nyårsdag för mig idag. Första dagen på mitt år som 62-åring!

Igår var en trevlig dag, jag blev så firad. Och när jag kom hem tände jag de där 62 ljusen. Jag fick verkligen leta fram varenda ljusstake och komplettera med blockljus och värmeljus. Och så varmt det blev!! Och först tyckte jag det var lite samma stämning som vid minneslunden på allhelgona.....

Men vi hade en mysig kväll, bara maken och jag. Franciakorta och räkor, nybakat bröd och goda ostar. Och jag fick presenter och blommor. Innan jag gick i säng gick jag ut och kikade upp på fullmånen och sände en tacksamhetens tanke till dom som gav mig livet!

  Mamma skulle faktiskt fyllt 98 år idag. Jag hade planer på att cykla till minneslunden och tända ljus, men jag fick så ont i ryggen och blev så trött, så jag fick nöja mig med att ha henne i tankarna, och så pratade jag med henne och sa att hon får vänta på sitt ljus till helgen. Förlåt för det lilla mamma.

Anledningen till ryggvärken är att jag stått mer eller mindre still i köket flera timmar ikväll. Har förberett för ett litet kalas på lördag. Jag var först och storhandlade på eftermiddagen och nu har jag bakat grissini, kex och maränger. I morgon ska jag fortsätta med förberedelserna. Men först är det en vardag kvar på denna vecka.

Ålder är bara en siffra?

Och mina siffror i morgon blir 62.....
Jag tänker på när det var omvänt, dvs 26. Då började min vuxentillvaro, kan man säga. Jag väntade mitt första barn, var faktiskt höggravid på min födelsedag. OCH jag hade en månad kvar på min lärarutbildning. Det var en väldigt speciell tid.
Riktigt så speciell är kanske inte tiden nu. Ingenting kommer någonsin att slå de tidpunkter när jag väntat barn och gått igenom mina förlossningar. Det är verkligen det största och mäktigaste som har hänt mig.
Men det betyder inte att inte min tid är mindre värdefull nu, med siffrorna 62.
Sofia Sievertsdotter skriver;
Hjälp mig att fira mig själv som jag skulle fira ett barn och att skapa en dag som gör mitt vuxna jag till barn på nytt.

Imorgon kväll när jag kommer från jobbet, ska vi äta räkor och dricka vin. Jag ska tända 62 ljus och jag ska spela Norah Jones. Jag ska titta upp på vårhimlen på månen som nästan är full och sända en tacksamhetens tanke till mamma och pappa.

Då och nu

Morgonbilder från sovrumsfönster i Insjön. Samma utsikt men med drygt två månaders mellanrum.

Det borde varit snö på den första bilden tagen i februari, men visst ser man skillnaden, för på den undre bilden har träden börjat grönska!

Vilken utsikt vill vi helst ha? 

Den lågt stående februarisolen med långa skuggor? 

Den leende majmorgonsolen genom den skira grönskan ackompanjerad av fågelkvitter?

Varje bild har sin egen skönhet.

Det är i nuet som allt sker och är vackrast.

För det är bara i nuet du kan uppleva och vara, påverka och känna.

Dået har redan passerat och är bara en blek kopia i hjärta och själ.

Gör nuet till din uppmärksamhets bästa utsikt. 

Som Sofia Sievertsdotter skrev idag;

Oavsett vad som hände igår, stå stark idag. Oavsett vad du har framför dig, se den framtid du vill möta. Gå dit solen leder och du blir någons sol.

Det ena ger det andra.....

Det startade med min entusiasm inför att odla jordärtskockor!  Och delvis för att vi måste bygga om vår altan/trapp vid ingången till radhuset.

Nu står vi plötsligt vid ett jätteprojekt!

Idag har jag grävt en rabatt för mina jordärtskockor. Och det är verkligen inte bara!! Jorden i Uppland består av blålera och sten! Det är INTE roligt att gräva upp rabatter! Om det vittnar min rygg, nu i kväll. Och då kan jag ändå vara tacksam över de två regnskurarna som gav mig paus. Det kom åsk-knallar och korta spö-regn så jag fick avbryta grävandet och vila.
Maken har startat sitt projekt pall-kragar. Han var iväg två omgångar med bilen. Först kom han hem med 16(!!!) säckar planteringsjord och 4 säckar naturgödsel. Andra omgången kom han hem med fiberduk, 6 nya pall-kragar och en massa frön.
Det blir som en rockad i trädgården.
Vi har planerat ny altan och måste flytta en rabatt och två pallkragar. Det blir en helt ny stor-rabatt vid entrén och två nya pallkragar på det gamla trädäcket. Fortsättning följer.

Jag ser i alla fall fram emot att följa mina jordärtskockors växtkurva!

Vi går våren till mötes...

...igår morse, före frukost, blev det långpromenad i Hågadalen.

I väntan på att Handelsträdgården vid Örbyhus slott skulle öppna, blev det promenad i de vackra omgivningarna.

Sen köpte vi nyupptagna jordärtskockor och bilade mot Insjön.

Där ställde jag upp min symaskin, drack cava och fållade gardiner

 som sen sattes upp i det vackra sovrummet. 

Kvällen ägnades åt en bättre hjortfilé och mysigt middagsumgänge.

En hundrast-promenad före frukost följdes sen av en längre promenad, Limsjön runt i Leksand, innan vi köpte nyrökt lax på Siljans-lax som fick bli lunch innan vi bilade tillbaka till Uppsala.

Det har blivit några steg i den vårskira grönskan som spirar. I vitsippsbackar och till fågelkvitter. 

Och än är det en helgdag kvar att njuta!