Jag är en levnadsglad, skrivsugen tant som nyligen avslutat min yrkeskarriär. Här skriver jag om glimtar från min stund på jorden.
söndag 6 september 2026
I Roslagens famn
fredag 4 september 2026
Lyx är att spontant låta lusten styra!
Lyx för mig, är att ha möjlighet att spontant bara låta lusten styra vad jag ska göra!
Som i torsdags förmiddag! Maken och jag pratade om att vi kanske skulle passa på att åka ut och paddla, det såg ut att kunna bli bra förutsättningar. Jag hade tagit fram kåldolmar ur frysen till middag, men dom slängde jag bara ner i packningen och så drog vi!
Några timmar senare la vi i kajakerna vid Östa, utanför Tärnsjö, Färnebofjärdens naturreservat. Vi har paddlat här för flera år sedan under högsäsong, men nu var vi i princip ensamma. Det blåste upp till 12 sekundmeter i byarna och motvinden var tung, men vinden var ljummen och skön. Efter 14 km nådde vi Sandön, en fin långsmal ö, iordningställd för camping med flera eldstäder, torrdass och platser att sätta upp tält, två långa sandstränder, en på varje sida.
Vi tog varsitt dopp, hällde upp varsin liten whiskey och satte oss i solgasset och läste innan det var dags för kåldolmarna.
tisdag 1 september 2026
Blåa blommor...
...borde funnits i mängd på min "Blomman för dagen" Likt den här som fanns på ön Alonissos som jag besökte förra veckan;
måndag 31 augusti 2026
Sista augusti!
Nästan 4 1/2 timme kortare har dagen blivit nu, sedan sommarsolståndet. Ikväll startade jag mina kvällspromenader (som står på min "att göra i höst-lista") och gick bl a upp på Kung Björns hög för att beskåda solnedgången. På väg ner igen mötte jag en man i 35-årsåldern som var påväg upp, han hade en ryggsäck med termos med sig. - Det är ett fantastiskt ljus där uppe, kommenterade jag och han berättade då att han går hit varje kväll för att se solen sjunka, sitta och meditera och dricka te.
Ja, nu är den igång höst-terminen. Stan har fyllts på med nya och gamla studenter. Det är trångt nere på stan och i kvarteren runt Carolina Rediviva och universitetet. I dag, påväg hem från stan, mötte jag horder som var utklädda i silver och vitt, redan före klockan 16, påväg mot något upptåg. Nollning eller inspark, vad vet jag. Flogstavrålet ekar värre än vanligt vid 22, förmodligen inte av ångest utan mer som ett slags "jäklarsåkulviskaha". Och fortfarande står det rader av turistbussar från olika länder vid Domkyrkan. Ljummet i luften och uteserveringarna är fulla av människor som verkar glada att ses, det liksom sjuder i stan av förväntan inför hösten. Nystart! Och än har inte tröttheten hunnit komma, allt är fräscht och känns bara spännande.
Inbillar jag mig. Utom möjligen för min stackars sonhustru som vred sitt knä så illa på en padel-match i onsdagskväll att hon nu måste ta sig fram på två kryckor, minst sex veckor. Inte lätt när tre aktiva barn pockar på uppmärksamhet i allt som hör deras vardag till. Hon är dessutom gift med en mångsysslare till man (dvs vår äldste son) som ska upp på sin första jakt-vecka om ett par dagar. Tur att vi bor så nära så vi kan hjälpas åt. Med hämtning och lämning på förskolan, skjutsning till träning, handling osv.
Maken är på Siriusmatch, men efter sommaruppehållet har hemmalaget inte lika bra flyt, verkar som dom förlorar ikväll. Jag ska sätta på tevatten till han kommer hem. Det hör också till "höstgöromålen", te-drickning!
Fast höst, det är det först i morgon! Sista sommardagen idag, 31 augusti! Tack för i år sommar!





















