Med skit under naglarna....

Det är inte utan att ryggslutet "molvärker", naglarna är trasiga och har fortfarande skit under, trots noggrann hand-tvagning, och kinderna hettar!

För idag har jag varit ute i trädgården och jobbat i dryga sex timmar.

Jag har klippt ned och fyllt plastsäckar med visset, krattat ihop fjolårslöv, grävt om i rabatter,  gödslat och rivit bort mossa. Jag har också skördat jordärtskockor, vilket gav en ganska blygsam skörd. Kanske kan jag ändå svänga ihop en lite soppa under veckan.

Passar bra, eftersom jag dessutom kommer att vara gräsänka. Imorgon bitti ska jag skjutsa maken till tåget. Han ska ner till Göteborg och Ästad Vingård för möte och nöje i samband med ett styrelse-uppdrag.

Ikväll är han på Studenternas och fotboll mellan Sirius-Hammarby. Det innebar att vi fick äta middag redan 16.30 för att få ihop det. Och fy så trist det är att äta i förebyggande syfte! Ändå hade jag hållit igen på lunchen och lagat en riktigt god lax-pasta, men tuggorna liksom växte i munnen, eftersom jag inte alls var hungrig. Men jag tänkte att det vore trevligt att äta tillsammans.

Nåja, nu är det i alla fall gjort och jag har diskat upp och tänker att jag kanske kan få äta upp den där glassen som står kvar i frysen om en stund. God Glass finns det väl alltid lite plats för??!!

 

Rosor på kinden och solsken i blick....

 rosévin i glaset och våren i ljuvligt skick!

För idag har det varit ett underbart vårväder. Natten bjöd minusgrader, men på förmiddagen steg temperaturen, och jackan jag tagit på när maken och jag tog en gemensam promenad, fick strax plockas av och knytas runt höften. Blåsipporna lyste upp skogsbackarna och fåglarna höll kvitterkonserter, det var en ren fröjd att promenera sida vid sida och småprata och njuta. Kände oss som kossor på kosläpp!

Vi åt vår lunch utomhus och satt sedan resten av eftermiddagen i de nyinköpta, bekväma trädgårdsstolarna och läste. Väl insmorda i solskydd förstås, väl medvetna om att de starka solstrålarna är förrädiska, och jag är så känslig.

Och så var jag bara tvungen att korka upp en flaska rosévin, ett riktigt vår- eller t om försommar-tecken!

Ska dessutom laga till en Cesarsallad till middag, så det blir extra "vårigt"!

Och efter att ha lyssnat på Dagens eko så känner jag att man helt enkelt vill stänga ute världen, sätta på skygglappar och bara fokusera på det goda. Jag orkar inte höra hur Trump skrävlar om att han vunnit kriget, om vapenvilor som bryts, om valet i Ungern, risken för storskaligt krig mellan Israel och Libanon osv osv 

Och tack och lov att jag befinner mig här i detta nu!!

I världen, i livet och i mig själv!

En romantisk middag för två

Redan i julas frågade mitt äldsta barnbarn om jag ville hjälpa honom att styra upp en middag för hans föräldrar. Han ville göra dom glada, sa han. 

Sen har tiden gått, som den alltid gör, men nu efter påsk bestämde vi att i går, skulle vi kunna få till det.

Under förevändning att jag och barnbarnen skulle ha en "bak-eftermiddag" (vilket vi pratat om ett tag), så skulle jag  hämta upp dom efter skolan. 

Sen sa jag till föräldrarna att vara färdiga vid 18-tiden, då jag skulle hämta upp dom för en liten överraskning.

Dom ställde sig lite frågandes, men vi var hemlighetsfulla.

Vi var väldigt fokuserade alla tre. Kollade servett-brytning på you tube, provade med olika dukar och porslin, innan dom blev nöjda.

Menyn bestämdes tidigt, och nu skrev lillasyster upp den på små kort som stoppades in i servetten.

 

När jag hämtat föräldrarna, stod barnen redo som "värdar" för kvällen. Äldsta barnbarnet hade gjort en spel-lista -som inleddes med Bella Notte- eftersom kvällen skulle gå i "Lady och Lufsen-anda", och sen följde en massa romantiska låtar.

Dom tog sina föräldrars ytterkläder och visade in dom i vardagsrummet och bad dom sitta ned i soffan. Serveringen som följde var exemplarisk. 

Maten hade dom delat upp, så Eric gjorde förrätt och så hjälptes dom åt med huvudrätten. Vi ställde en klocka på bordet, så om föräldrarna ville något kunde dom bara ringa i klockan, och då kom något av barnen springandes och fixade det som önskades.

Alltså, det blev så bra!! Jag kände mig så nöjd, barnen var så nöjda och föräldrarna riktigt rörda!

Jag och barnen åt samma mat som föräldrarna, men i källaren, där vi samtidigt såg på en rolig film. Sen trodde vi aldrig att föräldrarna skulle vilja gå hem. Vi hade ju planerat att lägga oss och läsa spökhistorier, jag hade lånat en bok på biblioteket.

Vid 22-tiden tvingade jag dom att hoppa in i bilen så jag fick skjutsa hem dom, medan barnen gjorde sig iordning för sängen.

Maken, som varit borta på "skridskosäsongsavslutning för alla ledare" hade hunnit komma hem, och t om låst ytterdörren, så jag fick lov att ringa på.

Det blev spökhistorieläsning! En bok för mellanstadie-åldern, men som t om gav mig rysningar.... 

(Vilket väl kanske inte säger så mycket, för jag är ganska lättskrämd).

Fick lova att sova bredvid 12-åringen, som senare gnydde i sömnen. 11-åringen sov ensam -som en stock- i den stora dubbelsängen.

!2-åringen blev upphämtad för fotbollsträning vid 9.30, 11-åringen blev upphämtad efter fotbollsträningen 11.30. Maken och jag hann äta lunch, och sedan kom nästa barnbarn. Vi skulle passa 5-åriga Eva på eftermiddagen. Det gjorde vi genom att cykla tvärs genom hela stan för att besöka en 4 H-gård som hade aktiviteter. Vi kliade får, kaniner, hästar, getter och grisar. Vi gick på ägg-jakt, en tipspromenad med frågor genom djurhagarna som sedan utmynnade i att man "fick" ett påskägg fullt med godis, det reds käpphäst, fikades och lektes innan vi cyklade åter till Flogsta och så småningom lämnades Eva hem och vi satte oss i trädgården i nya sol-stolar med varsitt glas vitt vin.

Det har varit makalösa och kärleksfulla stunder med barnbarn. Men nu ska det bli skönt med en lugn middag på tu man hand.

(Ett uttryck som jag för övrigt lärde mina äldsta barnbarn säga igår)

Give a red rose when words aren´t enough

 Och idag har jag köpt hem ett fång röda rosor. Till mig själv. Men också till ett särskilt uppdrag som jag och äldsta barnbarnet ska genomföra imorgon eftermiddag-kväll.

Om det återkommer jag.

 I detta nu sitter jag och pustar lite innan jag ska värma en ärtsoppa som jag plockat ur frysen. Skönt med färdiglagat ibland, särskilt idag när jag varit igång från tidig morgon. Började med att plocka undan påskpyntet och storstäda, fortsatte med att plocka ner alla vår- och sommarkläder från vinden. Ja, för idag intog vi lunchen utomhus och termometern visade 20 plusgrader mot husväggen. När jag sen promenerade ner på stan såg jag att scilla och vintergäck fullkomligt exploderat i trädgårdar och parker, och även om jag gissar att det kommer bakslag, så kändes det  relevant att ta fram lättare kläder. Nu ska dom få hänga på vädring ett par dygn så att vinds-doften försvinner.

På stan sprang jag runt och tittade på olika mörkläggningsgardiner, något jag undersökt även på nätet de senaste dagarna. Dottern i Dalarna ska förhoppningsvis flytta in i sitt nya hus om några veckor, och eftersom det är stora fönster, behövs mörkläggningsgardiner direkt, så att inte sömnen blir eftersatt. Jag har skickat priser, kvalitéer och mått och nu har vi tillsammans via video-samtal "gått runt" och mätt och gjort en beställning. Det är många tusenlappar, så jag hoppas det blir bra. Jag ska ta min symaskin och åka upp som gardin-sömmerska när allt kommit.

A life with love will have som thorns; but a life without love will have no roses.

Symboliken i att så ett frö...

Så sant som det är sagt!

Det känns trösterikt att höra för en gammal moder som ibland funderar om hon "tycker" för mycket som hon borde hålla tyst med. Men ibland kan saker behöva nämnas, kanske kan det ge nya infallsvinklar för den som får det sagt till sig.....

 Och jag hoppas verkligen att kraften i dessa små fröer, som idag kommit i jorden, gör att det så småningom kommer att växa fram till frodiga plantor, att förgylla våra sommar-rabatter med! Som jag väl nämnt tidigare, så är jag verkligen ingen trädgårdsmästare! Men just när jag inhandlat fröer eller plantor, innan säsongen kommit igång. Då är mina drömmar om trädgården storslagna! I mitt arbetsrum, på mitt skrivbord, står nu luktärtor, blomman för dagen, solrosor och slingerkrasse.

Maken har på sitt skrivbord omplanterade tomatplantor (23 stycken) och chiliplantor.

Nu håller vi tummarna för god skörd!

När solen tittade fram på eftermiddagen, kröp temperaturen upp till 10 plusgrader, och jag cyklade för att lämna min cykel på reparation. Växeln har helt blivit tokig efter vintern och jag kan bara cykla på den lättaste växeln, så benen går som trumpinnar och jag kommer ingen vart. När jag lämnat min cykel promenerade jag hem, över två skolgårdar där barnen lekte och tjoade och jag blev lite smått nostalgisk. Efter påsklovet, när vårsolen kikade fram, blev alla barn och tonåringar som förbytta. Som kosläpp! Och högstadiebarnens hormoner blommade ut och det fnittrades, pussades och kramades hejvilt. Det var en livsbejakande tid - men fruktansvärt arbetsam när man -som lärare- ville få eleverna i mål med arbeten och betyg! Där gick det verkligen inte heller att forcera något, och kanske inte heller att dom tog till sig mina visdomsord.......

Men livslusten spirade - och det är kanske allra viktigast!!

Upplagd....

.... för resten av livet!!!

Som pensionär och dagledig, så gjorde det ju egentligen ingen skillnad i att det var en röd måndag (annandag påsk) eller tisdag den 7/4.

Men det blev ändå en slags vardagskänsla. Jag tog hand om tvätt, maken bytte till sommardäck på bilen och tvättade densamma. Jag gick på ett spinning-pass, maken tog en långpromenad. Jag gjorde research på mörkläggningsgardiner, maken skrollade tåg och flyg inför en kommande resa.

Och så har jag precis gjort en Granola och lagat en plåt Fajitas till middag.

Sen fick jag ett samtal med undran om barnvaktande.

Jag gillar vardagar. Jo, jag gillar helger också. Men på något sätt är det på vardagar jag känner mig mest "fri" med min tid.

Dock har jag på senare tid haft lite olust-känslor inför kommande ålderdom!

Jag har stött på bekanta, som jag inte sett på flera år, och då upplevt hur "ålderdomen slagit till". Dom kanske är 10-15 år äldre än vad jag är, men från att ha varit som vem som helst, så har dom plötsligt fått en äldre människas hållning och utseende. Lite krummare, stelar, med vaggande gång, gråhårigare, fler leverfläckar, rynkigare, mer insjunkna och trötta ögon, grumligare blick och sämre hörsel.

Och jag tänker att det där är vad jag har att vänta. Vilket inte får mig att ta glädjeskutt.....

Samtidigt så är det inget jag hela tiden går och funderar på. Det är ju en bonus att få vara med överhuvudtaget såklart. Men jag vill ju gärna ha kropp och knopp i bra skick. Syn och hörsel likaså.

Jag läser Sofia Sievertsdotter;

Hjälp mig idag att acceptera min kropp, hur den än mår och ser ut. Påminn mig om att den fysiska hälsan är beroende av den mentala, sociala och själsliga. Gör min kropp till ett verktyg för min själs önskan och hjälp mig att använda den klokt.                                   

Och så får jag tröst av att samtala med min storasyster, hon är 12 år äldre än jag. Hon har en ny kärlek, hon jobbar som nämndeman och har flera uppdrag i olika styrelser och nätverk. Hon åker mellan sin andelsstuga i Orsa Grönklitt och åker skidor och hemmet i Uppsala. Hon simmar, gymmar och vandrar. Hon planerar in resor, snart ska hon och nya kärleken, som är lika gammal, åka slalom-skidor vid Riksgränsen, inte långt därefter ska dom på charter till Grekland. När jag ringde idag, satt hon och pluggade för att skriva ett prov om viner från Nya Världen i Munskänkarnas förening.

Håller tummarna för att hennes gener även är mina, vi delar ju samma blod.....

Och så vill jag dela någon annan som är upplagd! Nämligen dessa garn-nystan som är upplagda för att så småningom bli ett par sockor med fisk- och våg-tema. Jag gjorde en skiss idag.

 Och jag är såklart även upplagd för att starta min stickning!

Post Påsk

Jag försöker göra mig lite märkvärdig och svänga mig med latinska benämningar. Alltså Post som i efter, för idag är det annandag påsk, en röd måndag. Och efter diverse utsvävningar så sitter jag hemma vid köksbordet iklädd mjukisbyxor med en kopp kaffe och väntar på att en tvättmaskin ska gå färdigt.

Skärtorsdag till påskafton var detta vår utsikt från sovrumsfönstret, beläget på Leksands folkhögskola! Visserligen hann vi inte sitta och njuta så mycket av den, eftersom vi mest befann oss i Övermo eller på Piparsbacken. Men vi var ju faktiskt där för att hjälpa till- Med lilla Majken, med lite matlagning och diverse fix på husbygget.

Vi firade också den här skönhetens pappa, som passade på att fylla 36 år på långfredagen. Vi bjöd lax-snittar och bubbel innan grillkorven till lunch.

På själva påskafton bilade vi hemåt igen, då hade Majken fått följa med farmor och farfar till fjällstugan och vi lämnade föräldrarna och jobba själva. 

Påskdagen var det ompackning och så styrde vi bilen mot Lidingö.

Först ett långt besök på Millesgården. Vi gick en visning och sedan runt i hus, atelje och Annes hus. Åt också lunch på Millesgårdens lanthandel. Parken gjorde vi dock relativt snabbt, eftersom det blåste hårt och regnade, men sedan botaniserade vi bland de tillfälliga utställningarna;

Aalto Aino Alvar, arkitekter och formgivare som verkligen var "före sin tid", mycket av deras verk ter sig "moderna" än idag.

Diana Orwings Himlakroppar, häftiga textila skapelser som svävade i luften. Skapade en spännande kontrast till de hårda materialen i skulpturerna.

På eftermiddagen checkade vi in på Hotel Foresta, ett ställe jag velat besöka ända sedan jag läste boken om de "Fenomenala fruntimren på Grand Hotel", Foresta är nämligen de ställe som Vilhelmina Skogh lät byggas åt sig då hon skulle dra sig tillbaka från Grand Hotel där hon varit VD. Byggnaden liknar nästan en borg där den tronar på sin bergknalle med tornet som syns lång väg. Numera är det ett modernt hotell med 102 rum och sviter och konferensmöjligheter. Det är dock präglat av sitt ursprung och man har lyckats göra inredningen väldigt mysig och lite speciell med temat skog. Vi fick ett stort fint rum med utsikt över bron och vattnet. Skönt att slå sig ner framför den inbjudande brasan i loungen med varsitt glas bubbel innan vi gick upp och duschade och fixade oss inför middagen.

Och det bjöds en ljuvlig vit sparris med smörsås och rostade hasselnötter till en krispig Sauvignon Blanc innan

huvudrätten som bestod av lammytterfilé och potatisgratäng med en mjuk, fyllig Bourgogne.

Se där, jag fick mitt påskalamm även i år!

Sen sov vi som kungliga i den enorma sängen med som utlovat "krispiga lakan". Jag ifrågasätter ändå uttrycket... vadå krispiga??!! Dom var manglade, släta och av god kvalitet, men krispiga...nja...

För första gången på evigheter blev det till att äta frukost, för vem kan motstå en hotellfrukostbuffé?

Men därefter klädde vi oss varmt, checkade ut och bilade till startplatsen för Lidingöloppet. Vi gick 10-km slingan som omväxlande gick i skog, längs vatten och genom ek-hagar. Mestadels väl skyddade för blåsten, och det var skönt och kändes behövligt.

Se där, en påskhelg med extra allt!